Vill du delta i forskningsprojektet Hållbara garderober och berätta om ditt förhållande till kläder? Syftet är att skapa en fördjupad förståelse för klädernas skiftande roller och funktioner i vardagslivet. En kunskap som kan ligga till grund för utvecklingen av en mer hållbar klädkonsumtion.
I en bloggserie berättar Ester Barinaga, forskare i programmet Organizing integration, om hur lokala valutor kan spela en roll för integration och skapa mer inkluderande städer. En resa som tar henne runt i Europa, från Göteborg till Madrid, från Köpenhamn till Ghent.
Matsvinnet, alltså mat som hade kunnat ätas men ändå hamnar i soptunnan, utgör omkring hälften av allt matavfall i Sverige. Ur hållbarhetssynpunkt är det ett enormt problem. Och det är hushållen som slänger mest ätlig mat. Om detta, varför det ser ut så här och vad vi kan göra åt det skriver Karin Östergren och Anne Norman från RISE – Research Institutes of Sweden.
Trots att vi utifrån ett hållbarhetsperspektiv snarare behöver minska vår konsumtion i Sverige fortsätter vi att köpa allt mer möbler och inredning. Vad beror det på? Läs Maria Fuentes analys av den växande inredningskonsumtionen.
Mat är mer än mat. Mat innefattar också det vardagliga slitet med att frakta hem matvaror från butiken. Och när man blir äldre förändras förutsättningarna på många sätt. I det här inlägget presenterar Helene Brembeck resultaten från en studie om äldres konsumtionslogistik.
Hur ska hållbara transporter kunna utmana bilkulturen om man utan bil inte ens kan tillfredställa de vardagliga konsumtionsbehoven utan alltför stor ansträngning? Det frågar sig Niklas Hansson, forskare i etnologi i del två av vår serie om bärologi.
Hur människor bär sina prylar och inköp är ett relativt obeforskat område. Men kunskap om detta är avgörande för att kunna skapa mer hållbara städer och minska bilberoendet. I ett forskningsprojekt har vi skärskådat denna konst och kartlagt bärande människors vardagliga hinderbana.