Ska pensionsförvaltare bara ta hänsyn till maximal avkastning? Inte om du frågar pensionsspararna själva

De flesta tycker att pensionsförvaltare borde ta etiska, sociala och miljömässiga hänsyn i sin förvaltning. Och det är psykologi snarare än ekonomi som avgör inställningen i frågan.

Magnus Jansson

Magnus Jansson

Pensionsförvaltare har ett juridiskt ansvar att agera i sina sparares bästa intresse. Detta “bästa intresse” har traditionellt tolkats snävt som att endast betyda maximering av den monetära avkastningen. Det förs dock en debatt i samhället om detta “bästa intresse” också borde inkludera mer långsiktiga sociala, etiska och miljömässiga hänsyn. Forskning i ämnet har mestadels fokuserat på vad sådana hänsynstaganden skulle göra för avkastningen. Men vad tycker pensionsspararna själva? Det har Magnus Jansson på Gothenburg Research Institute, studerat tillsammans med Joakim Sandberg, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Anders Biel, psykologiska institutionen, och Tommy Gärling, psykologiska institutionen, alla vid Göteborgs universitet.

En stor enkätstudie av 1 119 kommande pensionärer i Sverige genomfördes. Urvalet motsvarade ett genomsnitt av den svenska befolkningen med hänsyn till kön och inkomst, men de svarande hade en något högre ålder och utbildningsnivå än befolkningen i stort.

Starkt stöd för etiska hänsyn
Undersökningen visar att det finns ett starkt stöd för att förvaltare borde agera etiskt. Bara knappt en av fem (19 procent) tyckte att enbart avkastning ska spela roll för förvaltningen. Resterande (79 procent) tyckte att man i någon mån också ska ta etiska och miljömässiga hänsyn. Hela 20 procent höll med om påståendet att förvaltningen inte bara ska se till spararnas ekonomiskt bästa, utan även se till hela samhällets bästa.

På frågan om förvaltningen borde inkludera etiska hänsyn även om det inte ökade avkastningen svarade 48 procent ja, och ytterligare 12 procent ansåg att sådana hänsyn borde tas även om det skulle leda till lägre avkastning.

“Global rättvisa ansågs mycket mer betydelsefullt för en bra ålderdom än personlig rikedom”

Jämlikhet viktigare än rikedom
För att undersöka vad de blivande pensionärerna själva upplevde vara i deras bästa intresse fick de gradera hur viktiga olika faktorer var för att de skulle uppleva sin tid som pensionärer som bra. Faktorerna kategoriserades i tre grupper: sådana som mest handlade om dem själva (personlig rikedom, hög social status), sådana som handlade om dem själva och andra människor (trygga bostadsområden, goda personliga relationer, bra miljö i närområdet), och sådana som mest handlade om andra människor (jämlikhet, mänskliga rättigheter). Intressant nog fäste de svarande lägst vikt vid faktorerna som mest rörde dem själva medan störst vikt lades vid faktorer som rörde både dem själva och andra människor. Även de faktorer som mest berörde andra människor gavs hög betydelse. Till exempel ansågs internationell stabilitet i meningen få krig och ett väl fungerande FN viktigare än att bo i ett säkert bostadsområde. Global rättvisa ansågs också mycket mer betydelsefullt för en bra ålderdom än personlig rikedom.

Egenintresse eller värderingar?
Hur kan resultaten förklaras? Enligt ekonomiska teorier borde människor endast välja en investering om den förväntas ge högre eller samma avkastning till lägre eller samma nivå av risk som dem man redan har. Antagandet visade sig kunna förklara en del av resultaten. Men andra resultat gick helt emot den här gängse ekonomiska förklaringsmodellen.

Till exempel sambandet mellan personers benägenhet att vara risktagare respektive risk-undvikare och hur de ställer sig till etiska hänsyn. Enligt ekonomiska teorier bör människor som vill undvika risk vara mer skeptiska till etisk förvaltning eftersom det begränsar förvaltares möjligheter att sprida risker och att investera i vissa (kanske mycket vinstgivande) tillgångar. Här fann studien dock det omvända sambandet: riskundvikare är mer positiva till att förvaltare tar etiska, sociala och miljömässiga hänsyn än risktagarna.

Förklaringen till utfallen visar sig i grunden bero på de svarandes värderingar. De som hyste altruistiska värderingar såsom välvillighet och universalism både gav uttryck för mer positiva attityder till etisk förvaltning, och tog mer miljömässiga och sociala hänsyn jämfört med personer med mer egoistiska värderingar såsom prestation, hedonism och makt.

Graden av altruism och egoism avgör
En möjlig förklaring till sambandet mellan altruism och riskundvikande beteende som forskarna spekulerar kring är att attityden till finansiell risk påverkas av grundläggande värderingar. Tidigare studier har visat att risktagare i högre grad är mer orienterande mot egoistiska värderingar. Risktagande skulle därmed kunna betraktas som en manifestation av ”girighet”. Detta skulle också förklara varför personer som är riskundvikare paradoxalt nog är mer positiva till etiska hänsyn i förvaltning, oavsett om sådan förvaltning innebär högre risk.

Studien visade också att det finns ett samband mellan de här skillnaderna i personlighet och bedömningen av hur en viss investering ska utveckla sig. Personer med altruistiska värderingar utvecklar en sorts ekonomiskt önsketänkande som gör att de tror att investeringar som tar sociala, etiska och miljömässiga hänsyn också skall ge en bra avkastning.

Slutsatsen är att värderingar är den faktor som i grunden influerar alla de andra faktorerna: hur man tror att avkastningen på etiska investeringar ska utveckla sig, benägenhet att vara risksökare respektive risk-undvikare, samt inställning till etiska, sociala och miljömässiga hänsyn i stort.

Resultaten kan därför ses som ett argument för att pensionsförvaltare ska erbjuda fler typer av sparande som bättre motsvarar människors värderingar.

Studien presenteras i kapitlet Understanding the attitudes of beneficiaries: should fiduciary duty include social, ethical and environmental concerns?, i Cambridge handbook of institutional investment and fiduciary duty, sid. 353-363

Henric Karlsson

Fotnot: Finns det någon motsättning mellan avkastning och etiska hänsyn? Magnus Jansson tar upp ämnet i nästa veckas inlägg.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *