Så kan du bedöma din bank

Så kan du bedöma din bank

Bankerna har en särskild förtroendeställning i samhället. Tappar människor förtroendet för bankerna, som efter finanskriser liknande den som startade 2008, blir vi alla oroliga vilket får effekter på den reala ekonomin, till exempel i form av varsel. För att avgöra hur stabil en bank är kan man titta på en del av de siffror som bankerna är skyldiga att rapportera. Bankernas offentliga rapportering regleras bland annat av två internationella överenskommelser (Basel 1 och Basel 2). Men mängden uppgifter som lämnas kan snarast begränsa informationsvärdet. Vi har gjort en förenklad sammanställning av de mått (Tabell 1) som vi tycker att man har mest glädje av att titta på om man som kund eller aktieägare vill bedöma sin bank. Siffrorna är från de första nio månaderna 2008 vilket kan vara illustrativt för att visa vilket skick bankerna var i strax före finanskrisen slog till.

Tabell 1. Tabellen visar några centrala mått för bedömning av de fyra största bankerna i Sverige. För Nordea som redovisar i Euro har vi använt kursen 1 Euro = 9,79 kronor.

Tabell 1. Tabellen visar några centrala mått för bedömning av de fyra största bankerna i Sverige. För Nordea som redovisar i Euro har vi använt kursen 1 Euro = 9,79 kronor.

Vi har tittat på Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank och har valt att använda fyra centrala begrepp. Vi har ställt följande frågor: Är banken effektiv? Är banken lönsam? Tar banken för stora risker? Är banken stabil? Här nedan försöker vi förklara hur de fyra begreppen kan hjälpa till att besvara frågorna.

Är banken effektiv?
Måttet K/I-talet är ett effektivitetsmått som besvarar frågan: Hur mycket kostar det att tjäna en krona? K/I talet skall alltså vara så lågt som möjligt. Av tabellen framgår att SEB hade störst kostnadsmassa per intjänad krona (0,66) därefter kommer Nordea, 0,54. Av tabellen framgår att Swedbank på 0,5 och Handelsbanken på 0,47 då tillhörde de mest effektiva bankerna.

Är banken lönsam?
Ett centralt begrepp för att bedöma lönsamhet är vinst per aktie. Måttet visar hur stor del av bankens vinst som är hänförlig till varje enskild aktie. Swedbank uppvisade störst vinst per aktie, 17,41 kr, följt av Handelsbanken 11,89 kr, SEB 9,00 kr och Nordea på 7,64 kr. Börskursen för aktien kan sedan sättas i relation till vinsten per aktie, då får vi det så kallade P/E-talet som visar hur många niomånaders vinster som behövs för att betala företaget. (Det är svårt att använda räntabilitet, det vill säga överskott i relation till investerat kapital, eftersom definitionen av bankers kapitalbegrepp har krånglats till under senare år.)

Tar banken för stora risker?
Här är det mycket svårare att göra en bedömning eftersom bankerna är notoriskt dåliga på att redovisa sina risker (De vill inte redovisa sina positioner av konkurrensskäl och gömmer sig bakom den så kallade banksekretessen). Man får då, så att säga, rulla upp detta bakifrån genom att först fundera över hur banken tjänar sina pengar. Dels har ju bankerna en affärsidé som Jan Wallander en gång beskrivit som brilliant – man lånar in till, säg, 5 procent och lånar ut till 10 procent. Den skillnaden bidrar till att täcka kostnaderna för driften. Men banker har dels ett stort kapital att förränta, och dels måste de visa upp en avkastning som ligger i paritet med andra företag på börsen. Därför måste man omsätta kapitalet snabbare. Gör man en affär i ett värdepapper där man köper för 100 och säljer för 101, har man tjänat en procent på det insatta kapitalet. Kan man upprepa den affären 10 gånger på ett år blir avkastningen för året 10 procent. Man har omsatt 100-lappen 10 gånger. Banken lånar ut långsiktigt (ett bostadslån löper ju på kanske 30 år eller är till och med amorteringsfritt) och bäst vore förstås att också låna in lika långsiktigt, men vi sparare vill ju disponera våra sparpengar fritt och då får banken finansiera sin långivning genom korta affärer. Det måste alltså vara snurr på kapitalet för att avkastningen skall hållas uppe på en konkurrenskraftig nivå.

Ett sätt att bedöma hur stora risker bankerna tar i sin utlåning är att studera kreditförlusterna – förluster som uppstår när låntagare inte kan betala sina lån. Här redovisas kreditförlusterna i relation till den totala utlåningen. För de första nio månaderna 2008 uppvisade både Swedbank (0,18%) och SEB (0,19%), liknande nivåer. De två bankerna Nordea (0,08%) och Handelsbanken (0,09%) hade lägre nivåer.

Är banken stabil?
Ett mått på säkerhet är bankens kapitaltäckning, det vill säga vilken finansiell buffert bankerna har mot oförutsedda händelser. Enligt Basel 2 är riktmärket för kapitaltäckningen att det inte bör understiga 8 procent utan helst överstiga denna siffra. Bankerna redovisade följande kapitaltäckning: Nordea 10,6%, SEB 12,7%, Swedbank 12,5% och Handelsbanken 15,2%. Noterbart är att Handelsbanken nästan hade dubbla miniminivån.

Storlek spelar förstås en viss roll för en banks motståndskraft i motgång. Nordea är ungefär dubbelt så stor som SEB och Swedbank, Handelsbanken är minst. Lönsamhet och kapitaltäckning är förhållandevis god, men vid en lågkonjunktur kan lönsamheten bli sämre och kapitaltäckningen (som ju är avsedd att täcka kreditförluster) kan utsättas för tryck.
Sten Jönsson

Sten Jönsson, professor i företagsekonomi (emeritus), Gothenburg Research Institute

 

Gunnar Wahlström
Gunnar Wahlström, docent i företagsekonomi, Gothenburg Research Institute

 

 

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *