Projektifierad integration – några slutsatser efter en kartläggning av integrationsinsatser i Storgöteborg

Nationalekonomer har länge kunnat berätta att det finns problem med arbetsmarknadsintegration av utrikes födda. Men vi vet fortfarande väldigt lite om hur integrationsarbete organiseras i praktiken och vad som fungerar och inte. I forskningsprogrammet Organizing integrationGothenburg Research Institute studerar mina kollegor och jag just integration i praktiken. Det här är några reflektioner efter en första kartläggning av integrationsinsatser i Storgöteborg.

Hur organiseras arbetet med att få in utrikes födda på arbetsmarknaden? Det är frågan som leder vårt arbete. Sedan tidigare vet vi att det finns otroligt många aktörer som på ett eller annat sätt är inblandade i integration. Vår målsättning är att identifiera och beskriva hur integrationsarbetet går till i praktiken för att sedan kunna säga något om vilka konsekvenser det får för individer och samhälle.

I rapporten Organizing labour market integration of foreign-born persons in the Gothenburg metropolitan area (GRI-rapport 2018:3), presenterar vi en första kartläggning av integrationsinitiativ i Storgöteborg. Här är några reflektioner och tidiga slutsatser efter det arbetet.

Olika typer av aktiviteter

För det första kan vi urskilja fyra typer av aktiviteter.

  1. Sådana vars syfte är att göra människor mer anställningsbara. Aktiviteter såsom validering, kompetensutveckling, mentorsprogram och praktik. Kort sagt sådant som jag tror de flesta tänker på när de tänker på integration.
  2. Aktiviteter vars syfte är att göra organisationer mer effektiva. Vi märkte att det bortom de vanliga integrationsaktiviteterna fanns en himla massa aktiviteter som inte direkt är riktade till ökad anställningsbarhet, men som i förlängningen är det. Till exempel utveckling av olika IT-system och applikationer för att underlätta matchning. Det är en typ av arbete som ofta glöms bort i samtalet om integration.
  3. En tredje typ av aktivitet handlar om att stärka regionen – i det här fallet Göteborgsregionen och Västra Götalandsregionen. Till exempel olika forum för företag, inkubationsmiljöer för startup-företag, workshops för entreprenörer och liknande. De här aktiviteterna har mycket fokus på samverkan och möten. Det finns ingen direkt koppling till att hjälpa utrikes födda in på arbetsmarknaden men enligt dem själva så har det med arbetsmarknadsintegration att göra.
  4. Vi har också identifierat aktiviteter som angriper integration från ett mera holistiskt perspektiv, det vill säga att man kopplar idéer om arbetsmarknadsintegration till andra aspekter såsom hälsoaspekter, skapande av personliga nätverk och upprättande av kontaktytor där människor kan träffas.

Det finns många initiativ

En av våra viktigaste insikter är att det finns en stor mängd olika initiativ på alla olika nivåer i samhället (i rapporten har vi en lista på 180 sådana initiativ, och vi är väl medvetna om att det säkert finns många fler) och att kopplingarna mellan dem (om de finns) kan ta många olika former. Komplexiteten gör att fältet är mycket svårt att greppa och beskriva, inte bara för oss forskare utan också för praktikerna. Nya integrationsinitiativ dyker ständigt upp och gamla löses upp och det är oklart hur väl de olika aktörerna känner till varandra. Det finns en stor organisatorisk komplexitet i det här fältet och frågan vilka konsekvenser det får för utrikes födda som ska delta i det, är fortfarande öppen.

Projektifiering

De flesta integrationsinsatserna drivs i kortsiktiga projektformer. Insatserna är tidsbestämda och existerar ett kort tag. Dels gör det att det blir många olika projekt vilket gör det svårt att överblicka för olika aktörer. Det betyder också att det blir en kamp mellan olika projekt om den finansiering som finns – oftast är projekten helt eller delvis finansierade av statliga pengar via Arbetsförmedlingen. Allt detta gör att organisationer anpassar sina verksamheter och målgrupper till de pengar som finns att söka för tillfället. Till exempel: en organisation som från början hade en tanke på att rikta sig till nyanlända med funktionshinder upptäcker att det finns pengar att söka för andra målgrupper, ändrar då helt inriktning. Här blir det en fråga om vilka intressen och behov som tillgodoses? De nyanländas eller projektorganisationernas och finansiärernas behov?

 

Det finns väldigt lite information om projektens resultat. Eftersom projekten till sin natur är korta och tidsbegränsade är det heller ingen som tittar på effekten på lång sikt.

Få talar om effekt

Det finns många utsagor och antaganden om att olika aktiviteter är bra för integration, men väldigt lite information om projektens resultat. Många projektorganisationer har inte möjlighet att uttala sig om vilken effekt projekten haft – speciellt över tid. Det är också tydligt att utvärderingen ofta görs efter finansiärernas krav. Till exempel kan det finnas siffror på hur många som har gått en viss utbildning, men inte någon vidare utvärdering om det gynnat integration. Eftersom projekten till sin natur är korta och tidsbegränsade är det heller ingen som tittar på effekten på lång sikt.

Underleverantörernas betydelse stor

De statliga aktörerna, till exempel Arbetsförmedlingen vill att olika saker ska utföras, men de utför dem inte själva. Det gör olika utbildningsföretag, arbetsgivare och andra aktörer. I teorin ska de göra det i enlighet med Arbetsförmedlingens idéer, men kontrollen att så sker är liten. Arbetsförmedlingen förlitar sig helt enkelt på att arbetsgivare vad som förväntas  när de tar in utrikes födda på subventionerade anställningar, praktik eller andra former av arbetsmarknadspolitiska program, och att utbildningsanordnare håller en god kvalité på sina utbildningar. Återigen blir det en fråga om vems intressen som tillgodoses: de offentliga finansiärernas, arbetsgivarnas, underleverantörernas eller de utrikes föddas?

Samverkan anses alltid vara bra

Mycket av arbetet i initiativen handlar om att skapa samverkan med andra aktörer. Bara man får till stånd en samverkan anses det vara bra och det ifrågasätts egentligen inte. Men hur vet man om samverkan varit lyckad? Den frågan ställs inte. Samverkan verkar vara bra i sig. Det finns också en tendens där olikheter betonas. Alltså att ju mer olik samverkanspartnern är, desto bättre är det då antagandet är att det finns mycket att lära av varandra. Men är det alltid bra med samverkan mellan aktörer som kanske har vitt skilda intressen? Vilka konsekvenser får det för målgruppen – de som ska integreras – om intressena krockar hos de olika aktörerna som samverkar kring integrationen?

Arbetsgivare passiva

Det verkar som att det krävs offentliga medel för att något ska hända. Nästan alla projekt är helt eller delvis finansierade med offentliga medel. Det finns en önskan om att arbetsgivare ska bli mer aktiva, men i många av initiativen och andra sammanhang finns de inte med. Vissa menar att det beror på arbetsgivarna, andra säger att det är Arbetsförmedlingens eller de offentliga aktörernas fel. Vad det egentligen beror på är i dagsläget svårt att säga.

Slutligen: I debatten om integration hör man ofta tvärsäkra påstående om vilka som bör få skulden för olika misslyckanden. Det kan vara de som anser att Arbetsförmedlingen inte sköter sitt jobb, eller att vissa projekt är dåliga. Ljuset riktas på enskilda aktörer och organisationer, eller enskilda åtgärder såsom validering eller praktik. Vi tror inte att det perspektivet leder till en bra förståelse för vad som utgör god integrationspraktik. För varken validering eller praktik är bra eller dåligt i sig självt – de blir bra eller dåliga i praktiken när handlingar och aktiviteter kopplas ihop (eller inte gör det). I våra studier av integration tittar vi istället på sådana handlingar och aktiviteter som i sin tur kan leda till antingen framgång eller misslyckande. Med det perspektivet kan vi ta in hela komplexiteten och dynamiken kring olika initiativ för att förstå vad som gjort dem lyckade eller misslyckade. Vi fortsätter nu det arbetet i fördjupade studier av olika integrationsinitiativ.

Andreas Diedrich
Docent i företagsekonomi, forskare vid Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och programansvarig för forskningsprogrammet Organizing integration.

 

Läs också

Ladda ner rapporten: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/57617

Forskningsprogrammets hemsida: https://organizingintegration.org/

Fler blogginlägg från forskiningsprogrammet hittar du här: https://organizingintegration.org/integrationsbloggen/

Stora brister i valideringen av nyanländas kunskaper (debattartikel på DN Debatt)

Svensk integrationspolitik väldigt top-down (nyhetsartikel)

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *