Strejk och välfärd

”För att hantera att 750 anställda som serverar mat till Harvards studenter och anställda, strejkar för att få högre löner, har man tagit in vikarier och tillfälligt anställda. Den som kan sitt Saltsjöbadsavtal häpnar.” Ulla Eriksson-Zetterquist ger en lägesrapport från Harvard.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Jakten på kreativitet

Företag, individer, städer – alla vill vara kreativa. Men varför? Och går kreativitet att träna upp eller organisera fram? Läs om den kreativa klassen, jakten på kreativ personal, ”bureaucracy busting” på Google och vad som krävs för att kreativitet ska förvandlas till innovationer.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Barn och konsumtionsmakt

Vilken konsumtionsmakt har barn? Föräldrar kan kanske relatera till bilden av barnet som lägger sig på golvet i affären och skriker. Men barn utövar också inflytande genom kunskap och medvetenhet om produkter och näringsinnehåll. Barbro Johansson skriver om två projekt på Centrum för konsumtionsvetenskap som studerat hur barns konsumtionsmakt blir till.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Kroppens ekonomi – en essä om den utvidgade kroppen

När arbete, konsumtion och ekonomins galna lagar tär på kroppen söker många efter balans genom mindfulness, träning eller annan kroppskontroll. I en kommande bok om kroppens ekonomi föreslår däremot forskaren Emilie Reinhold att vi borde ifrågasätta balanstänkandet och tron att vi kan kontrollera kroppen. I denna essä presenterar hon sitt ämne och söker kontakt med olika aktörer, både forskare och andra intresserade, för att starta en diskussion om kroppens ekonomi.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Digitaliseringens effekter på konsumtionssamhället

Vilka normer förmedlas av appar som ska hjälpa kunder att handla etiskt? Har digitalisering förändrat hur vi lyssnar på musik? Och vilken roll spelar visioner av framtiden förmedlade i science-fiction för hur vår digitala konsumtionskultur utformas idag? Detta och mycket annat analyseras i det nya numret av Kulturella Perspektiv, ett temanummer om konsumtionskultur och digitalisering. Läs det inledande kapitlet av Niklas Sörum och Magdalena Petersson McIntyre här.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Bärologi del 3: Mat i äldres shoppinglandskap

Mat är mer än mat. Mat innefattar också det vardagliga slitet med att frakta hem matvaror från butiken. Och när man blir äldre förändras förutsättningarna på många sätt. I det här inlägget presenterar Helene Brembeck resultaten från en studie om äldres konsumtionslogistik.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Besegra jantelagen – misslyckas mer

Rädslan att misslyckas är stark hos de flesta och i Sverige kopplar vi ofta ihop person och prestation. För innovationsarbete är detta ett problem. För sysslar du med innovationer är en sak nästan helt säker – du kommer för det mesta att misslyckas. Det skriver Leif Denti, doktor i psykologi.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn
Urbaniseringsstudien

Måste alla kommuner växa? – En sneak peak av Urbaniseringsstudien

Alla kommuner satsar i dag på att växa. Men en kvalitet hos glesbygden är ju just att det är glest, och de som bor där uppskattar säkerligen just det. Varför måste då alla gå åt samma håll? Att alla ska satsa på att växa kan förefalla överdrivet. Det skriver forskarna i projektet Urbaniseringsstudien som kartlägger hur kommuner hanterar dagens utmaningar.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn
Chongqing, Kina

Ingenjörsmässig marknadsföring ska locka till kinesiska megastäder

Med önskan om ökat inflytande i världen marknadsförs kinesiska städer i allt större utsträckning – särskilt de riktigt stora städerna. Men hur ser den kinesiska stadsmarknadsföringen ut? Vad karaktäriserar städernas budskap och vem bestämmer hur städerna ska profileras? Läs inlägget av Emma Björner, doktorand på Stockholms universitet och gästbloggare på GRI-bloggen.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn
Samråd används för att förankra beslut. Men långt ifrån alla samrådsprocesser lyckas.

Hur lyckas man med samråd?

Att hålla samråd med berörda parter är ett verktyg som många myndigheter använder för att förankra och skapa legitimitet för sina beslut. Men långt ifrån alla samrådsprocesser lyckas. Varför? Och vad krävs för ett bra samråd? Annelie Sjölander Lindqvist har forskat i ämnet.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Vad är kultur?

Är kultur guldkant på tillvaron? Är det en aktivitet? Är poängen med kulturkonsumtion att växa som människa? Läs forskaren Barbro Johanssons inlägg om vilka konsekvenser olika syner på kultur får.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn
Magnus Jansson, forskare i psykologi, Gothenburg Research Institute

AP-fonderna ett verktyg för samhällsförändring?

Den demografiska utvecklingen pressar de allmänna pensionsfonderna att leverera högre avkastning. Samtidigt vill politiska intressen att fonderna tar ett bredare samhällsansvar. Kritiker varnar för att detta leder till att förvaltningen politiseras och avkastningen hotas. Men finns det en motsättning mellan etik och avkastning?

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Könsstereotyper påverkar vilken vård vi får

Könsstereotyper påverkar hur patienter och vårdpersonal pratar om sjukdomar och vilken vård som föreslås. Men öppna frågor från vårdpersonal minskar risken. Det visar en studie av Airi Rovio-Johansson, forskare vid Gothenburg Research Institute, Joel Hedegaard, Jönköpings universitet, Helene Ahl, Jönköpings universitet och Eleni Siouta, Karolinska Institutet.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn
Så kan du bedöma din bank

Så kan du bedöma din bank

Att vi har förtroende för våra banker är viktigt för samhällsekonomin. Men hur ska du veta om din bank är säker och stabil? Vi har gjort en förenklad sammanställning av de mått som man har mest glädje av att titta på om man vill bedöma sin bank.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn