Caring for community through crafted beer

Around the world, small and independent craft brewing companies have flourished in recent years, and craft beer seems to be at every pub and market place. Often, these products are promoted and consumed as part of place, bound up with locality and situated in global-local political and economic dynamics reifying and diffusing systems of meaning. Within the Gastrocert project – a JPI Heritage Plus project examining creativity and creative entrepreneurship in rural tourism – the research team of the partner countries Sweden and Scotland have explored craft brewers’ understandings of local entrepreneurship in rural areas.

The adventures of doing an interdisciplinary literature review

Interdisciplinarity has become something easily called for and proposed in project proposals – yet, much remains unknown regarding how research teams actually move into this complex and unknown space. This is the dilemma, we, the Gastrocert research team encountered in attempting to implement ‘an exhaustive literature review’. The blog post will tell the tale of what was learnt, constructed and reconsidered from this interdisciplinary adventure.

Vad händer med dricksvattnet vid klimatförändringar?

Tillgång till rent dricksvatten är ett av våra mest grundläggande mänskliga behov och ett av de områden som hotas genom klimatförändringarna. I en studie med fokus på Göta Älv, som tillhandahåller dricksvatten för 700 000 personer, undersökte vi hur vetenskapliga experter bedömde risker för dricksvattnet relaterat till klimatförändringar och vilka riskhanteringsstrategier de ansåg behövdes.

Att studera ålder i ett kritiskt perspektiv

Varför beskrivs det som ett demografiskt problem att människor i Sverige lever allt längre? Varför kallas barn för lillgamla när de för intellektuella resonemang och varför förväntas människor i 30-årsåldern att skaffa jobb, egen bostad och familj? Ålder har fortfarande i liten utsträckning problematiserats inom forskningen. En ny antologi, Kritiska åldersstudier, är tänkt att vara ett steg på vägen till att åtgärda denna brist.

Bokrecension: The Rise of Russia’s New Nationalism

Vladimir Putins ageranden under senare år kan kallas både djärva och dumdristiga. Krim, Syrien, Ukraina och systematisk statskontrollerad doping. Visst, man kan förklara det med att Putin, liksom Trump när det gäller USA, vill göra ”Russia Great Again”; men varifrån kommer idégodset? Sten Jönsson har läst en tankeväckande bok om bakgrunden till rysslands nya nationalism.

Är professionella fondförvaltare bättre än lekmän på att förutsäga avkastning och risk på aktiemarknaden?

Hur mycket betyder expertis för finansiellt risktagande och förmågan att förutse avkastning och risk på finansiella tillgångar? Magnus Jansson, Sven Hemlin och Carl-Christian Trönnberg har undersökt vad som påverkar risktagandet bland fondförvaltare och lekmän samt vilken roll expertis och erfarenhet spelar för deras förmåga att bedöma risker.

Invånare glöms ofta bort i platsmarknadsföring

Ett ämne som ofta diskuteras när det kommer till platsmarknadsföring är vikten av delaktighet från de som har ett intresse i platsen. Till exempel invånare. Men ofta negligeras dessa grupper när marknadsföringen utformas. På den första konferensen arrangerad av den nystartade International Place Branding Association var detta ett av de stora samtalsämnena. Emma Björner, som forskar om platsmarknadsföring, var där.

Att älska sitt jobb

Varför säger allt fler att de älskar sina jobb? Har det blivit ett krav på dagens arbetsmarknad att vi ska investera våra känslor i våra arbeten? Läs ett utdrag ur Magdalena Petersson McIntyres nya bok Att älska sitt jobb – passion, entusiasm och nyliberal subjektivitet.

Så blir organisationer jämställda

Många företag och organisationer satsar mycket tid och pengar på jämställdhet. Men flera studier vittnar om otaliga misslyckanden. Många insatser dör ut och åstadkommer ingen verklig förändring. En fråga uppstår då: Kan planerade jämställdhetssatsningar resultera i varaktig förändring och i så fall hur då? Ulla Eriksson-Zetterquist bloggar om en studie som hon och David Renemark har genomfört.

Rapport från en riskkonferens

”Människor är oroade, till viss grad, men man tänker fortfarande att klimatförändringar kanske ryms inom ramen för naturlig variation. Och människor uppmärksammar klimatförändringar men ser inte nödvändigtvis att dessa kan härledas till mänskliga aktiviteter som avskogning eller energianvändning.” Annelie Sjölander Lindqvist rapporterar från riskkonferensen som GRI och Society for risk analysis arrangerade i Göteborg 14-15 november. Foton, sammanfattningar och tweets!

Strejk och välfärd

”För att hantera att 750 anställda som serverar mat till Harvards studenter och anställda, strejkar för att få högre löner, har man tagit in vikarier och tillfälligt anställda. Den som kan sitt Saltsjöbadsavtal häpnar.” Ulla Eriksson-Zetterquist ger en lägesrapport från Harvard.

Jakten på kreativitet

Företag, individer, städer – alla vill vara kreativa. Men varför? Och går kreativitet att träna upp eller organisera fram? Läs om den kreativa klassen, jakten på kreativ personal, ”bureaucracy busting” på Google och vad som krävs för att kreativitet ska förvandlas till innovationer.

Barn och konsumtionsmakt

Vilken konsumtionsmakt har barn? Föräldrar kan kanske relatera till bilden av barnet som lägger sig på golvet i affären och skriker. Men barn utövar också inflytande genom kunskap och medvetenhet om produkter och näringsinnehåll. Barbro Johansson skriver om två projekt på Centrum för konsumtionsvetenskap som studerat hur barns konsumtionsmakt blir till.

Kroppens ekonomi – en essä om den utvidgade kroppen

När arbete, konsumtion och ekonomins galna lagar tär på kroppen söker många efter balans genom mindfulness, träning eller annan kroppskontroll. I en kommande bok om kroppens ekonomi föreslår däremot forskaren Emilie Reinhold att vi borde ifrågasätta balanstänkandet och tron att vi kan kontrollera kroppen. I denna essä presenterar hon sitt ämne och söker kontakt med olika aktörer, både forskare och andra intresserade, för att starta en diskussion om kroppens ekonomi.

Digitaliseringens effekter på konsumtionssamhället

Vilka normer förmedlas av appar som ska hjälpa kunder att handla etiskt? Har digitalisering förändrat hur vi lyssnar på musik? Och vilken roll spelar visioner av framtiden förmedlade i science-fiction för hur vår digitala konsumtionskultur utformas idag? Detta och mycket annat analyseras i det nya numret av Kulturella Perspektiv, ett temanummer om konsumtionskultur och digitalisering. Läs det inledande kapitlet av Niklas Sörum och Magdalena Petersson McIntyre här.

Bärologi del 3: Mat i äldres shoppinglandskap

Mat är mer än mat. Mat innefattar också det vardagliga slitet med att frakta hem matvaror från butiken. Och när man blir äldre förändras förutsättningarna på många sätt. I det här inlägget presenterar Helene Brembeck resultaten från en studie om äldres konsumtionslogistik.

Besegra jantelagen – misslyckas mer

Rädslan att misslyckas är stark hos de flesta och i Sverige kopplar vi ofta ihop person och prestation. För innovationsarbete är detta ett problem. För sysslar du med innovationer är en sak nästan helt säker – du kommer för det mesta att misslyckas. Det skriver Leif Denti, doktor i psykologi.

Urbaniseringsstudien

Måste alla kommuner växa? – En sneak peak av Urbaniseringsstudien

Alla kommuner satsar i dag på att växa. Men en kvalitet hos glesbygden är ju just att det är glest, och de som bor där uppskattar säkerligen just det. Varför måste då alla gå åt samma håll? Att alla ska satsa på att växa kan förefalla överdrivet. Det skriver forskarna i projektet Urbaniseringsstudien som kartlägger hur kommuner hanterar dagens utmaningar.

Chongqing, Kina

Ingenjörsmässig marknadsföring ska locka till kinesiska megastäder

Med önskan om ökat inflytande i världen marknadsförs kinesiska städer i allt större utsträckning – särskilt de riktigt stora städerna. Men hur ser den kinesiska stadsmarknadsföringen ut? Vad karaktäriserar städernas budskap och vem bestämmer hur städerna ska profileras? Läs inlägget av Emma Björner, doktorand på Stockholms universitet och gästbloggare på GRI-bloggen.

Samråd används för att förankra beslut. Men långt ifrån alla samrådsprocesser lyckas.

Hur lyckas man med samråd?

Att hålla samråd med berörda parter är ett verktyg som många myndigheter använder för att förankra och skapa legitimitet för sina beslut. Men långt ifrån alla samrådsprocesser lyckas. Varför? Och vad krävs för ett bra samråd? Annelie Sjölander Lindqvist har forskat i ämnet.

Vad är kultur?

Är kultur guldkant på tillvaron? Är det en aktivitet? Är poängen med kulturkonsumtion att växa som människa? Läs forskaren Barbro Johanssons inlägg om vilka konsekvenser olika syner på kultur får.