Urbaniseringsstudien

Måste alla kommuner växa? – En sneak peak av Urbaniseringsstudien

Av: Sara Brorström, Anders Parment och Cristian Hermansson

(Foto: Håkan Dahlström, licens CC BY 2.0)

Välkommen till Bengtsfors – här finns det mesta du behöver. Knivsta – mitt i närheten. Linköping – där idéer blir verklighet. Listan på kommunslogans vi har mött på vår resa genom Sverige är många. Kommunerna lever inte alltid upp till sina slogans, men tydligt är att det pågår mycket aktivitet för att hantera de förändringar de står inför: urbanisering, klimatförändringar, ökade sociala skillnader och nya styrmoden. Samtidigt innebär ofta själva agerandet för att hantera processerna paradoxalt nog att de snabbas på snarare än bromsar in.

I flertalet av kommunerna vi har besökt, finns mål om hur många invånare kommunen ska ha ett visst år i framtiden. Skulle alla dessa mål uppfyllas skulle det behöva födas väldigt många barn i Sverige framöver.

Genom att intervjua 56 politiker och tjänstemän i mellanstora och mindre kommuner i Sverige har vi under hösten kartlagt urbaniseringsprocesser. Vad händer i kommunerna när de växer alternativt minskar i befolkning? Anledningen till att det är intressant att studera befolkningsutvecklingstrender är att det i kommunsektorn finns ett tryck på att växa, en norm om tillväxt. Det visar sig bland annat genom att det, i flertalet av kommunerna vi har besökt, finns mål om hur många invånare kommunen ska ha ett visst år i framtiden. Skulle alla dessa mål uppfyllas skulle det behöva födas väldigt många barn i Sverige framöver.

Men målen står för något annat också: en vilja att utvecklas, att gå åt ett visst håll och att skapa en känsla av framgång. Några av våra intervjupersoner gör sig lustiga över detta fenomen ”blir vi sju stycken fler är det hallelujastämning i Kommunstyrelsen” sa exempelvis en intervjuperson. Problemet är att det finns uppenbara förlorare när allt handlar om att växa befolkningsmässigt – de som minskar.

Det fina med glesbygden är ju just att det är glest och de som bor där uppskattar säkerligen just det, varför måste då alla gå åt samma håll? Att alla ska satsa på att växa kan förefalla överdrivet.

Vi är i denna studie intresserade av om det inte finns andra sätt att se på attraktivitet och framgång? Det fina med glesbygden är ju just att det är glest och de som bor där uppskattar säkerligen just det, varför måste då alla gå åt samma håll? Att alla ska satsa på att växa kan förefalla överdrivet, det finns andra sätt att se på attraktivitet och framgång. Vi har iakttagit och är imponerade av det engagemang och den drivkraft som finns i kommunerna, oavsett storlek och utveckling. För många av oss som lever i en mediebild som förmedlas genom urbaniserade medier – en del landsortskommuner har gått från tre eller fyra tidningar till noll – är det lätt att tro att det är rikspolitiken som tar över medan landsorten utarmas.

Kommunerna vi har besökt finns i alla delar av Sverige: norr, söder, väst och öst, och det finns skillnader i utmaningar och förutsättningar. Men vad som slår oss mest är ändå hur lika det är och hur lika det pratas. Det visar sig att samtliga kommuner själva är aktiva i att urbanisera en mängd verksamheter – om än med andra beteckningar som effektivisering och etablering av nav som syftar till att samla service och kompetens till specifika platser, särskilt i områden som minskar i befolkning. Agerandet för att hantera urbaniseringen är att själva bli en del av den. Med det menar vi att det kraftsamlas, samarbetas och centraliseras, med andra ord en urbanisering av service och verksamheter som ett sätt att möta utmaningarna.

Kommunerna vi har besökt finns i alla delar av Sverige: norr, söder, väst och öst, och det finns skillnader i förutsättningar. Men vad som slår oss mest är ändå hur lika det pratas.

En annan likhet är alla de visioner, mål och strategier för kommunernas framtid som finns framtagna och som medför ett tätt samarbete över gränser; över politiska gränser, över förvaltningsgränser och även över kommungränser. Det är många gränser som korsas – samtidigt som vi också har sett exempel där kommungränserna från sammanslagningen på 1970-talet fortfarande lever kvar. Trenden är ändå att politiker enas över blockgränser och samarbetar nära förvaltningsledningen. Ett tätt samarbete är givetvis positivt men vi tycker ändå att det finns poänger med att vara olika – och att tillåta olikheter. Flera vi har pratat med ser kommunsammanslagningar som en framtida nödvändighet och av den anledningen ökar också samarbetet med andra kommuner – som ett sätt att få välja själv. ”Vi vill ju samarbeta med någon som kan bidra till vår kommun” sa exempelvis en kommunchef. Även här finns det vinnare och förlorare.

Ytterligare en likhet är att alla arbetar med hållbarhetsfrågan – men vad det betyder är olika i de olika kommunerna och speglar i stort kommunernas utmaningar. Den senaste trenden inom hållbart stadsbyggande är att bygga tätt – det gör alla kommuner vi besökt – och vad leder det till? Ökad urbanisering såklart!

FOTNOT: Läs mer om resulten av Urbaniseringsstudien i boken som kommer under 2016

Sara Brorström, forskare, Gothenburg Research Institute
Anders Parment, forskare, Stockholms universitet
Cristian Hermansson, Kommunforskning i Västsverige (KFi)

Läs mer om Urbaniseringsstudien i media:

DN – Det är riktiga människor som ger nerv till orten
Mitt i Sundbyberg – Forskare sätter Sundbyberg under luppen

 

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *