Lokala valutor del tre – Kvalitetstid: En tidsbank i Madrid

Det här är den tredje delen i en bloggserie av Ester Barinaga, forskare i Organizing Integration. Texten publicerades först på Integrationsbloggen. Läs del ett i serien om lokala valutor och integration.

 

Rivas-vaciamadrid är en stadsdel i Madrids periferi. Sedan 2005 har grannar hjälpt varandra med allt från barnpassning, läxhjälp och sällskap till läkaren till att fylla i skattedeklarationen eller fixa datorn. Den tid din granne ägnar åt att hjälpa dig kompenseras med “timmar”. Grannarna organiserar sig alltså med hjälp av en tidsbank. I lokala valutor som följer en tidsbanksmodell tackar man den som hjälper med en “timme” per timme hen har ägnat åt att hjälpa någon i communityn. Det blir alltså +1 timme i dennes bankkonto. Hos denne som fick hjälp blir det – 1 timme. Plustecken (“+”) signalerar vad någon har gjort för communityn. Minustecknet (“–”) visualiserar att man har fått stöd från sin community och att man står i skuld till den; det blir en utmaning till reciprocitet och ett sätt att påminna om värdet av de lokala relationerna. Spice, den största tidsbanken i Storbritannien, menar att erkännandet föder voluntarism, ökar individens välbefinnande och bygger gemenskap.

Tidsbank för nyanlända

I Rivas-vaciamadrid har man tagit idén ett steg vidare. Förutom att stärka de som alltid har bott där, vill man sträcka ut stödrelationerna till nyanlända grannar. I det syftet har man utvecklat särskilda program riktade till grannar som inte pratar spanska än. Varje ny granne får en “buddy” (helst med samma yrke) som introducerar denne till de gamla grannarna och deras hjälpbehov.  På så sätt har nya grannar hjälpt gamla grannar med mindre hantverksproblem i hemmet – från problem med tvättmaskinen till att sätta dit ett nytt eluttag. “Timmen” fortsätter att vara det medlet man använder sig av för att visa vilken hjälp man har fått. Rivas-vaciamadrid är inte ensamt om det här sättet att jobba med nyanlända grannar. Refugee Action Time-Bank i London och Banco del Tiempo del Servicio Jesuita de Migrantes i Valencia är två andra exempel.

Tidsbanker visar på hur man formar ett valutasystem som bygger på reciprocitet.

Representanter för tidsbanker med program riktade till nyanlända grannar talar om minst två tydliga positiva effekter för de nya medlemmarna. Ett: Genom de tjänster de hjälper till med får de möjlighet att lära sig nya yrkeskompetenser eller att översätta de kompetenser från ursprungslandet till det nya hemlandet: Eluttag får inte sitta på riktigt samma höjd som i det gamla landet, tvättmaskinen är av ett annat märke osv. De lär sig alltså hur sitt yrke utövas i det nya hemlandet.

Socialt nätverk och känsla av tillhörighet

Två: Tack vare “buddyn”, tack vare grannar som öppnar sina hem för att få dennes hjälp, och tack vare de sociala evenemang som tidsbanken organiserar, får den nyanlända grannen snabbt ett brett socialt nätverk, något som inte bara ökar livsmöjligheter, det ger också livsglädje och känslan att höra till.

De gamla grannarna, å sin sida, får inte endast hjälp. Viktigast, de lär sig att se varandra för vad man kan och inte för var man kommer ifrån, något som bidrar till en mer inkluderande stad.

Tidsbanker visar på hur man formar ett valutasystem som bygger på reciprocitet. Rivas-vaciamadrid visar hur man formar det för att bygga broar mellan samhällsgrupper som annars sällan möts. Precis som valutorna i Göteborg drivs tidsbanker av engagerade medborgare. Fantastiskt som detta är för communityn, har de dock begränsade möjligheter att öka mångfalden av tjänster som byts. Finns det lokala valutor, såsom dessa tidsbanker, som drivs av syftet att göra våra städer mer inkluderande men som också lyckats få in andra aktörer med en starkare utbytesförmåga och ett större nätverk? I nästa blogginlägg tar vi oss vidare till Ghent i Belgien, där den offentliga sektorn spelar en nyckelroll i den integrerande lokalvalutan.

Not: Ester Barinaga samarbetar med Andreu Honzawa, från Förening för utveckling av tidsbanker (Asociación para el Desarrollo de Bancos de Tiempo) i Barcelona, för att närmare studera tidsbankernas program för nyanlända i Rivas-vaciamadrid, Valencia och London.

Ester Barinaga, professor i socialt arbeteEster Barinaga, professor i socialt entreprenörskap, Copenhagen Business School

 

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *