Könsstereotyper påverkar vilken vård vi får

Könsstereotyper påverkar hur patienter och vårdpersonal pratar om sjukdomar och vilken vård som föreslås. Men öppna frågor från vårdpersonal minskar risken. Det visar en studie av Airi Rovio-Johansson, forskare vid Gothenburg Research Institute, Joel Hedegaard, Jönköpings universitet, Helene Ahl, Jönköpings universitet och Eleni Siouta, Karolinska Institutet. 

I studien analyserades kommunikation mellan vårdpersonal och patienter med hjärtsjukdomen förmaksflimmer. 23 patienter – 13 kvinnor och 10 män, samt fem läkare och fem sjuksköterskor deltog.

Enligt studien är både patienter och vårdpersonal delaktiga i att skapa könsstereotyper. När de manliga patienterna skulle beskriva sin sjukdom och sitt hälsotillstånd gjorde de det oftare än kvinnorna i termer av fysisk aktivitet. Till exempel hur sjukdomen påverkade aktiviteter såsom simning och golf.

De kvinnliga patienterna däremot beskrev sitt tillstånd i högre utsträckning än männen utifrån känslor av oro, ångest och rädslor. Till exempel att sjukdomen och dess symptom skapade rädsla att köra bil.

Vårdpersonalen bemötte också patienterna olika. I undersökningarna med de manliga patienterna användes oftare positiva uttalanden som bekräftade de goda sidorna av hälsotillståndet. Personalen avdramatiserade och tonade ned de negativa aspekterna och betonade i stället välmåendet. Till exempel genom ledande frågor som: Du har mått bra, eller hur? Sådana frågor med en positiv klang gav ofta positiva svar från patienterna.

Kvinnorna  uppmanades att beskriva sitt hälsotillstånd som ganska dåligt.

De kvinnliga patienterna däremot bemöttes oftare med uttalande av ganska dramatisk och negativ karaktär. Vid flera tillfällen fokuserade vårdpersonalen på tidigare läkarbesök när patienten hade mått sämre, i stället för att fokusera på det rådande tillståndet som patienten beskrev som bättre. Personalen upprepade också frågor om negativa symptom, trots att patienten sa att de mådde bra. På detta sätt uppmuntrades de kvinnliga patienterna att beskriva sitt hälsotillstånd som ganska dåligt.

Det fanns dock exempel på kommunikation som utmanade mönstret. Två undersökningar av manliga patienter innehöll anmärkningsvärt många negativa uttalanden och dramatiska slutsatser om hälsoläget. Förklaringen, spekulerar forskarna, kan så klart vara att just dessas hälsoläge var mycket sämre än de andra, men forskarna noterade också att vårdpersonalen i högre utsträckning använde fler öppna frågor såsom: Jag vill veta hur du har mått sedan du senast blev utskriven? Detta lämnade utrymme för patienten att själva välja fokus, snarare än att personalen förstärkte de negativa eller positiva aspekterna.

Studien är gjord av Airi Rovio-Johansson, professor i pedagogik och forskare på Gothenburg Research Institute, Joel Hedegaard, fil. dr i pedagogik vid Jönköpings universitet, Helene Ahl professor i företagsekonomi vid Jönköpings universitet och Eleni Siouta doktorand vid Karolinska Institutet. Den presenteras i artikeln Gendered Communicative Construction of Patients in Consultation Settings, (2014) Women & Health, 54 (6) sid. 513-529.

Henric Karlsson

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *