Jakten på kreativitet

Företag, individer, städer – alla vill vara kreativa. Men varför? Och går kreativitet att träna upp eller organisera fram? Läs om den kreativa klassen, jakten på kreativ personal, bureaucracy busting” på Google och vad som krävs för att kreativitet ska förvandlas till innovationer.     

Jag går nedför trapporna från Övre Fogelbergsgatan i Landala ner mot Haga Kyrkogata och försöker komma på saker som irriterar mig. Är rhododendronbuskarna för yviga? Är trappan inte alltför hal? Inte direkt. Jag söker vidare inne på Handelshögskolan efter irritationsmoment. Här går det bättre. Kön till mikrovågsugnarna att värma min medhavda mat i är obarmhärtigt lång, och på biblioteket finns det inte en enda ledig läsplats.

Är detta sökande efter vardagsfrustrationer ett försök att bli bitter i förtid? Nej – det är en övning i kreativitet. På Buffalo State College i USA inleds kursen ”introduktion till kreativitetsstudier” med att eleverna ska promenera runt campus och skriva ner 100 (!) saker som stör dem och därefter komma på lösningar. Eftersom övningen handlar om divergent* tänkande – viktigt för kreativitet – är okonventionella lösningar påkallat.

Enligt Linked in har ”kreativ” under de senaste åren varit ett av de mest vanliga orden kontoinnehavarna använder för att beskriva sina egenskaper. Att Linked in själva avråder från att använda ordet verkar inte hjälpa.

Utbildningen på Buffalo State College är ett tecken i tiden. I USA poppar sådana här kurser upp lite varstans. På Handelshögskolan i Göteborg finns förvisso ingen kreativitetskurs (än?) men en titt i skolans handlings- och verksamhetsplan avslöjar att målsättningen är att ”utbilda kreativa individer för att främja framgångsrika organisationer och en hållbar värld”.

Utbildningarna motsvarar en efterfrågan hos arbetsgivare. En studie från 2010 gjord av IBM där 1 500 företagsledare i 33 länder deltog fann att kreativitet var den faktor som ansågs viktigast för framgång. Detta känner naturligtvis arbetssökande av. Enligt jobbsökar- och nätverkssajten Linked in har ”kreativ” under de senaste åren varit ett av de mest vanliga orden kontohavarna använder för att beskriva sina egenskaper (tillsammans med till exempel motiverad, driven och ansvarsfull) . Att Linked in själva avråder från att använda ordet verkar inte hjälpa. Kreativitet är helt enkelt ett för hett ord för att avstå. På detta följer också ett stort intresse för hur man kan öka sin kreativitet. I mitt flöde på Facebook flimrar ”kreativitetsexperten” Sir Ken Robinsons TED-talk om hur skolor tar död på barns inneboende kreativitet förbi stup i kvarten (det är det mest sedda av alla TED-tal) och i självhjälpshyllorna i bokhandeln finns ett ständigt ökande utbud av litteratur som lovar snabb förbättring av din kreativa förmåga. Då alla jagar kreativitet är det lätt att förstå lockelsen i ”Bli kreativ på en timme” (Henrik Fexeus 2012, av en händelse tillfälligt slut i nätbokhandeln).

Tolerans för att locka kreativa

Varför detta plötsliga stora intresse för kreativitet? Kanske är det inte så plötsligt förresten. Redan 2002 kom forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class i vilken kreativitet, kreativa individer och innovationer målades upp som räddningen för världens ekonomier och välståndets nya motor. Teorin – att platser med hög andel ”kreativa” har högre ekonomiskt välstånd – har fått stort inflytande på stadsplanering och stadsmarknadsföring; att locka den kreativa klassen är prioriterat. Enligt teorin attraheras den kreativa klassen av olika värden såsom öppenhet, tolerans och mångfald. Att en stad är tolerant mot homosexuella ses till exempel som ett bra mått på hur pass lockande den är för de kreativa. Richard Florida har till och med utarbetat ett ”gay-index” för att ranka olika städer. Nanna Gillberg, forskare på Gothenburg Research Institute har studerat hur städer använder sig av så kallad ”gay-friendliness” i sin marknadsföring.

– För att locka den kreativa klassen måste de framställa sig som toleranta och öppna. Öppenhet och progressivitet blir därför en del av städers identitetsskapande. Ofta handlar det om att framhålla att invånarna själva besitter vissa egenskaper. Till exempel att de är open minded och avslappnade. Om man tittar på Stockholm eller Köpenhamn så framställs det som att städerna inte bara accepterar homosexuella, utan är genomsyrade av “gayness”, säger Nanna Gillberg, som tillsammans med Petra Adolfsson står bakom studien Proud to be pride – a content analysis of city websites.

Har det då blivit viktigare med nytänkande, okonventionella lösningar och innovationer för företag och andra organisationer? Ja, säger Sven Hemlin, professor i psykologi och forskare på Gothenburg Research Institute som har ägnat många år åt att studera kreativitet i organisationer.

– Ekonomin utövar ett ständigt tryck på företag att åstadkomma nya produkter och nya tekniska lösningar. Sedan 15-20 år har innovation blivit ett ledord i nästan alla företag och i Sverige har det bildats en statlig myndighet, Vinnova, som ska stödja innovationer i företag. Det finns även empiri som tyder på att företag ser kreativitet som allt viktigare. I en studie där tusentals företagsledare i USA tillfrågades om vilket som var det viktigaste ledarskapsproblemet blev det överväldigande svaret att skapa mer kreativitet, säger Sven Hemlin.

Vissa kommuner som inte hittar nya innovativa arbetssätt kommer i framtiden inte att kunna leverera nödvändiga tjänster till sina invånare.

Hans kollega, Leif Denti, forskare vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet är ofta ute och föreläser om kreativitet och innovation för företag och offentlig sektor. Han har märkt ett ökat intresse under senare år.

– Det har vuxit med flera hundra procent per år. Jag tror att man ser innovationer som ett sätt att överleva framöver. Personal i en kommun i Norrland berättade att de inom några år kommer att gå med grava underskott. Om de inte hittar nya innovativa arbetssätt kommer de helt enkelt inte att ha skatteunderlaget för att leverera nödvändiga tjänster till sina invånare. Hela offentliga sektorn står inför det här, säger Leif Denti.

Heterogena grupper och högt i tak

I en global konkurrens där kreativitet blir allt viktigare står sig Sverige bra. The Global innovation index (GII) rankar nationer enligt deras kapacitet att åstadkomma innovationer (innovative capacity). På den listan kommer Sverige på andra plats** endast slagen av Schweiz. Enligt Sven Hemlin kan GII-listan ses som en fingervisning om vilken typ av ledarskap som bäst bejakar kreativitet och innovation.

– Den svenska ledarstilen med lägre hierarkier, plattare organisationer och frihet att prova nya saker verkar gynna innovationer, säger Sven Hemlin.

Hur ska då företag och organisationer bli mer kreativa? Sven Hemlin kom tillsammans med kollegorna Carl Martin Allwood, Ben R. Martin och Michael D. Mumford 2013 ut med boken Creativity and leadership in science, technology and innovation. Där har de samlat ett antal forskningsartiklar med de senaste rönen i fråga om hur ledare kan stimulera och organisera kreativitet inom organisationer som sysslar med vetenskap, teknik och innovationer.

– Om man pratar om arbetsgrupper så är klimatet avgörande – alltså hur medarbetarna uppfattar varandra, att de har en positiv inställning och att det finns en öppenhet att säga vad man tycker. Motsatsen till ”group-think” där en stark ledare sätter agendan. Även gruppens sammansättning är viktig. Det bör finnas heterogenitet i betydelsen att medlemmarna kan olika saker och har expertis inom olika områden. Heterogenitet av annat slag, som till exempel kön eller etnicitet spelar inte så stor roll – men det kan ju vara viktigt av andra skäl, säger Sven Hemlin.

Sven Hemlin och Leif Denti har nyligen studerat sambandet mellan ledarskap och innovationer. De tittade på så kallat ”leader-member exchange” eller LMX som handlar om relationen mellan ledare och medarbetare. I relationer utbyts sociala varor såsom gillande och tillit. Har LMX låg kvalitet så byts det mer eller mindre bara tid mot pengar. Högkvalitativt LMX karaktäriseras däremot av stor tillit och respekt mellan ledare och medarbetare.

– Det kan innebära större frihet, till exempel tillåtelse att arbeta hemifrån, och mer inflytande. Det större ansvaret innebär att medarbetaren känner större lojalitet och börjar engagera sig i hur arbetssätt och produkter kan utvecklas och förbättras. Det blir en god spiral, säger Leif Denti.

Förmåga att ta initiativ

Enligt tidigare studier har högkvalitativa LMX-relationer positiv påverkan på antalet innovationer i organisationer. Hemlin och Denti tittade i sin studie dels på om detta kunde bekräftas. De undersökte också vilken betydelse två andra faktorer hade på utfallet: medarbetarnas inre motivation samt personliga initiativkraft. En etablerad uppfattning inom kreativitetsforskning är att inre motivation – sådant som intresse, passion och att drivas av annat än pengar – är viktig för kreativitet. Personlig initiativkraft å sin sida avser förmågan att handla.

För att ta steget till att verkligen göra något fordras en kraft, en initiativlusta. Man kan tänka sig en person som är väldigt intresserad och passionerad men som ändå inte får ut något i handling.

Resultaten av studien gjorde forskarna förvånade. För det första fann de inget direkt samband mellan högt LMX och antalet innovationer. Inte heller i kombination med hög inre motivation genererade LMX fler innovationer. Endast tillsammans med stor initiativkraft hos medarbetarna var högt LMX förbundet med fler innovationer.

– Studien visar att sambandet mellan LMX och innovationer är indirekt. Det är inte så enkelt att högt LMX alltid ger positiva effekter på innovationer i en organisation. Det krävs också stor initiativkraft för att utfallet ska bli bra. Det är en kvalificering av teorin, säger Sven Hemlin.

Studien pekar också på att inre motivation kanske inte räcker för att åstadkomma innovationer.

– Inre motivation är viktigt, men för att ta steget till att verkligen göra något fordras en kraft, en initiativlusta. Man kan tänka sig en person som är väldigt intresserad och passionerad men som ändå inte får ut något i handling, säger Sven Hemlin.

Resultaten får konsekvenser för hur företag bör arbeta. För det första är det viktigt att leta efter medarbetare som är bra på att ta initiativ. Men man måste också se till att initiativen får utrymme. Enligt Leif Denti jobbar de främsta innovativa företagen redan i dag mycket med detta.

– Till exempel hos Google ligger initiativtagande i hela företagskulturen. En tydlig signal från företaget är att medarbetarna varje vecka har en tidspott där de helt får ägna sig åt sina egna idéer och innovationer. Cheferna får inte ens lägga sig i vad de gör, säger Leif Denti.

Många arbetsgivare går mot ökad kontroll. Rent psykologiskt är det förödande.

På Google finns också något som kallas ”bureaucracy busting” som går ut på att minimera medarbetarnas administrativa uppgifter för att de ska kunna fokusera på det som de är bra på. Men det finns tendenser åt rakt motsatt håll på arbetsmarknaden.

– Jag tycker mig se att många arbetsgivare istället går mot ökad kontroll. Det ska mätas och följas upp, man ska stämpla in och ut. Det som händer rent psykologiskt när kontrollen ökar är att medarbetarna får en signal om att arbetsgivaren inte litar på dem. Det gör också att medarbetare tenderar att zooma in på det som ska mätas och rapporteras. Allt som är utanför tunneln, till exempel idéer om hur jag kan utveckla mig och min arbetsplats, försvinner. Rent psykologiskt är det förödande, säger Leif Denti.

Kreativa personlighetsdrag

Företag och organisationer kan alltså göra en hel del för att skapa ett så gynnsamt klimat som möjligt för kreativitet och innovationer. Men individer då? Kan vi göra något själva eller är kreativitet medfött? Idén om kreativitet som en helt medfödd statisk egenskap tillbakavisas av forskning. Dels är miljön är viktig – till exempel ledarstilen i ett företag – men kreativitet kan också tränas upp av den enskilde. Dock verkar det som att vissa personlighetsdrag är associerade med kreativitet. Big five*** är namnet på en teori inom psykologi som beskriver personlighet utifrån i vilken grad människor uppvisar de fem personlighetsdragen öppenhet, samvetsgrannhet (självdisciplinerad, agera plikttroget, målinriktning), extroversion, vänlighet/värme och neuroticism. Studier har visat att kreativa personer tenderar att ha en specifik mix av dessa. Ett personlighetstest skulle alltså kunna säga något om fallenhet för kreativitet och nytänktande.

– En studie som jämförde vanliga ordinära forskare med högt kreativa forskare, till exempel nobelpristagare, visade att de mycket kreativa var mer öppna för nya tankar och idéer samt mer samvetsgranna. De var också marginellt mer introverta än andra, säger Sven Hemlin.

Med denna vetskap, har du försökt att förstärka dessa personlighetsdrag hos dig själv?
– Nej, jag är för gammal (skratt). Poängen med Big five är också att personlighetsdragen är stabila över tid. Det är själva kärnan hos människor, säger Sven Hemlin.

Att försöka förändra sin personlighet är alltså svårt. Däremot finns vissa färdigheter och beteenden som har visat sig gynna kreativitet. Till exempel motion.

– Alla studier visar att god stämning och gott humör gynnar kreativa tankar och som bekant bidrar träning till god hälsa och gott humör. Även att läsa brett, både skönlitteratur och fackböcker, att utsätta sig för olika erfarenheter, att promenera nya vägar och bryta mot sina invanda rutiner skapar nya kopplingar i hjärnan, säger Sven Hemlin.

Alltså borde jag ta en ny väg ner till matsalen på Handels nästa gång. För att klura ut hur köerna till mikrovågsugnarna kan kortas menar jag.

henric-karlsson-rundHenric Karlsson, redaktör för gri-bloggen och kommunikatör på Gothenburg Research Institute

 

 

 

kreativitet-blogg-gem-fix* Hur många sätt att använda ett gem kan du komma på? Klassisk fråga i övningar för att träna divergent tänkande och kreativitet. En studie som Ken Robinson tar upp i detta TED-talk visar att barn för det mesta är mycket bra på detta, men blir sämre ju äldre (och mer utbildade) de blir.

 

 

** Topp tio länder enligt Global Innovation Index (2016)
1. Schweiz
2. Sverige
3. Storbritannien
4. USA
5. Finland
6. Singapore
7. Irland
8. Danmark
9. Nederländerna
10. Tyskland

*** Vill du göra ett personlighetstest enligt Big five? Klicka här.

Läs också: Besegra jantelagen – misslyckas mer

 

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *