Så blir satsningar på jämställdhet framgångsrika

Många företag och organisationer satsar mycket tid och pengar på jämställdhet. Men flera studier vittnar om otaliga misslyckanden. Många insatser dör ut och åstadkommer ingen verklig förändring. En fråga uppstår då: Kan planerade jämställdhetssatsningar resultera i varaktig förändring och i så fall hur då?

När vi jämförde de båda programmen blev det uppenbart att det uppstod problem när målen om jämställdhet skulle översättas till praktisk handling i det vardagliga arbetet.

Detta försökte jag och David Renemark, ta reda på genom att studera resultaten från två stora jämställdhetsprogram lanserade av den svenska regeringen. Det första, ”Kvinnor och män i samarbete” (program 1), pågick mellan 1990-1995, det andra ”Top-down” (program 2) pågick mellan 2003-2007. I programmen deltog en mängd organisationer och företag och de hade stöd från inflytelserika personer inom privat och offentlig sektor. I program 1 gjordes många insatser för att bryta uppdelningen mellan manliga och kvinnliga jobb. Kvinnor uppmuntrades att söka traditionellt manliga tjänster och vice versa. I program 2 låg fokus på att öka andelen kvinnor i ledande positioner i de deltagande organisationerna.

Frånvarande i det dagliga arbetet

När vi jämförde de båda programmen blev det uppenbart att det uppstod problem när målen om jämställdhet skulle översättas till praktisk handling i det vardagliga arbetet. En utvärdering av program 2 visade att det fanns gott om exempel på organisationer vars formella strukturer genomsyrades av jämställdhet, till exempel i form av handlingsplaner, jämställdhet som punkt på mötesagendor, jämställdhetstal i årsrapporter och ledarskapsutbildningar. Men i det dagliga arbetet var ofta jämställdhetsperspektiv frånvarande. I vardagen verkade det alltid finnas mer angelägna och brådskande frågor att prioritera. Ute i organisationerna, under bördan av det dagliga arbetet falnade idéerna bort.

Det viktigaste för varaktiga förändringar är att övertygelsen om att jämställdhet är en viktig fråga når ut till alla delar av en organisation.

Men båda programmen resulterade ändå i vissa positiva förändringar. Efter program 1 hade skillnaden i antalet arbetade timmar mellan kvinnor och män minskat något, och andelen kvinnor i ledande positioner ökade markant mellan 2003-2010 – ett av målen för program 2. Ett annat resultat av program 2 var det innovativa ”Gender Equality Index” – ett index för att mäta jämställdhet. 2010 var det 250 företag och organisationer som använde sig av detta index för att mäta jämställdhet. I stort var program 2 det mer framgångsrika. Det ledde till fler konkreta resultat och idéerna om jämställdhet försvann inte fullt lika fort i organisationerna som i under program 1. En slutsats vi drar är att samhällskontexten i vilken jämställdhetssatsningar lanseras är viktig. Under åren som program 2 varade var diskursen om jämställdhet mer etablerad än den var under 1990-talet. Det ekonomiska läget var också mer gynnsamt under program 2 än under program 1 som genomfördes under 1990-talets krisår. Institutionella teoretiker skulle säga att denna kontext är avgörande för om förändringsarbete ska bli framgångsrikt. I enlighet med det skulle man kunna säga att program 2 hade bättre förutsättningar att lyckas eftersom det passade bättre in i tidsandan.

Alla nivåer måste med

Trots vissa positiva resultat var inget av programmen särskilt framgångsrikt i att introducera stabila och varaktiga förändringar. Varför? Forskning om hur idéer färdas och blir till konkreta handlingar och praktiker visar att alla nivåer i en organisation måste vara med i processen att översätta idéerna. I den bemärkelsen kan man säga att de båda programmen främst sökte stöd hos toppskikten i organisationerna. Och eftersom vi såg att frågorna om genus och jämställdhet försvann i det dagliga arbetet längre ner i organisationerna var det uppenbarligen inte tillräckligt. På så sätt kanske det viktigaste för varaktiga förändringar är att övertygelsen om att jämställdhet är en viktig fråga, når ut till alla delar av en organisation. Då kan personer i sitt vardagliga arbete se till att frågorna inte sorteras bort eller nedprioriteras för andra aspekter som för stunden framstår som mer angelägna.

Studien presenteras i den vetenskapliga artikeln Can changes to gender equality be sustained?

Ulla Eriksson-Zetterquist färgUlla Eriksson-Zetterquist, professor i företagsekonomi och föreståndare för Gothenburg Research Institute. Läs fler av hennes inlägg!

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *