Samråd används för att förankra beslut. Men långt ifrån alla samrådsprocesser lyckas.

Hur lyckas man med samråd?

Foto: Flickranvändare Jeremy Buckingham, licens CC BY 2.0, bilden har beskurits och modifierats

Det är 1997. Brunnar är förgiftade och djur dör. Grundvattennivån har sänkts och lantbruk står utan vatten. Bygget av tunneln genom Hallandsåsen har fått avbrytas helt. Hela Sverige känner till tätningsmedlet Roca-Gil. När bygget återupptas genomför Banverket ett så kallat ”tidigt samråd” med boende, lantbrukare och andra berörda av tunnelbygget. Ett hundratal kommer till den stora bygdegården. Banverket har placerat sig själva uppe på scenen bakom ett bord med stora namnskyltar tillsammans med företrädare för Båstads kommun. De berörda sitter nedanför och lyssnar på Banverket och kommunen som föredrar och informerar. Mot slutet öppnas det upp för frågor och synpunkter. En mikrofon skickas runt.

Samrådet i samband med att tunnelbygget genom Hallandsåsen skulle återupptas var ett försök att inkludera berörda parter. Men var det lyckat?

Kommunikation och samverkan utgör sedan FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 ett centralt inslag inom miljöområdet. Genom att bredda beslutsfattandet och inkludera fler parter är tanken att förvaltningen av natur- och kulturarvsresurser skall ”kvalitetssäkras”. Helt enkelt: beslut kring och förvaltning av komplexa frågor kräver många infallsvinklar och kunskaper för att samhället ska kunna fortsätta bevara, använda och utveckla de resurser som finns i vår omgivning. Genom att inkludera olika berörda parter och aktörer i planering och förvaltning hoppas man kunna uppnå bredare, bättre och mer verklighetsnära beslutsunderlag. Därför samverkan och samråd. Samrådet i samband med att bygget av Hallandsåsen skulle återupptas var ett sådant försök till att inkludera berörda parter. Men var det lyckat?

Förstå lokala samhällen

Området samverkan har varit föremål för forskning under många år och svarar på så sätt mot det intresse som beslutsfattare har haft för att använda sig av dialog och samverkan som verktyg i sin myndighetsutövning. Intresset av samverkan som ett förvaltningsinstrument bottnar också i det faktum att internationella konventioner, lagstiftning och annat föreskriver samverkansorienterade arbetsmetoder. Men en sak på papperet, en annan sak i praktiken. Det kan tyckas enkelt att åstadkomma en bra dialog om man organiserar den utifrån principen om lyhördhet och öppenhet. Att bygga en samverkansprocess utifrån stegen tillträde till, utrymme för och inflytande över, är dock sällan tillräckligt. Det räcker inte att göra processen tillsammans med de som är berörda eller att skriva agendan tillsammans under processen. För att skapa en hållbar samverkan behöver deltagarna få möjlighet att påverka processens gång, inte enbart i slutet av processen. Likväl behöver initiativtagare och deltagare mötas i sammanhanget – samverkan förutsätter förankring i människors vardag – vi behöver förstå lokala förhållanden.

Här finns det bra och mindre bra exempel på samverkan. I samband med restaurering av ett vattendrag i Jönköping kom beskedet om att plocka ner en fontän som en chock för lokalsamhället. Beskedet lämnades på ett informationsmöte. Konflikten var ett faktum och restaureringen fick skjutas upp. Kommunen, i samarbete med Länsstyrelsen, beslutade efter ett tag att söka samla lokala grupper i en utvecklingsgrupp för att diskutera hur man kunde gå vidare med restaureringen. Resultatet? De lokala grupperna gavs möjlighet att berätta om vad fontänen betydde för orten. De förklarade att dammen är en ljusspegel i den annars ganska så mörka dalgången. Det beslutades att fontänen skulle ersättas med en annan. Man ljussatte också ån och dammen för att stärka dess ljusspegel och en parkbänk placerades ut så att boende skulle kunna slå sig ner och njuta av dammen och fontänen. Åtgärderna som kom fram genom att man lyssnade på lokala grupper och därmed bättre kunde förstå lokala förhållanden gjorde att restaureringen av vattendraget kunde avslutas.

Detta ställer krav på ledarskapet att undvika att processen blir ett delgivande av information när medborgare och sakägare vill vara med och påverka. Utifrån detta perspektiv var samrådet i samband med tunnelbygget genom Hallandsåsen ett exempel på hur det inte bör gå till.

Balansera intressen

Det är inte sällan ett politiskt beslut – må det vara att Sverige ska verka för rovdjurens utbredning och tillväxt eller att det krävs en dubbelspårig järnvägstunnel genom Hallandsåsen – möter lokalt motstånd. Detta eftersom det är beslut som rör människors livsmiljöer. Det vill säga bygden, gården, byn, stadscentrumet, skogen – alla platser där människor, traditioner, värderingar och värden knyts samman och knyter an till social och kulturell identitet. Dessa värden måste förstås och hanteras. Samverkan går hand i hand med sammanhang. Det kräver ett ledarskap som kan hantera och balansera den mångfald av perspektiv och intressen som berörs när politiker lägger förslag som förändrar. Intresse möter intresse – är alla med?

Detta ställer krav på att ledarskapet kan hitta och nå fram till de som är berörda, och att undvika att processen blir ett delgivande av information när medborgare och sakägare vill vara med och påverka deras lokala omgivning och de lokala livsvillkoren. Utifrån detta perspektiv var samrådet i samband med att bygget av tunneln genom Hallandsåsen skulle återupptas ett exempel på hur det inte bör gå till. Det insåg även Banverket och tillsatte en mindre grupp med dem som var direkt berörda av grundvattensänkningen. För att skapa ett ”rum” för utbyte av kunskaper, insikter, oro och tankar inför framtiden. För att vi ska kunna bevara, använda och utveckla våra naturresurser behöver vi sträva efter att så många som möjligt är ”ombord”. Och det sker sällan enbart genom envägskommunikation.

Annelie Sjölander Lindqvist, samråd, samrådsprocesser, governance, rovdjurspolitik, naturresursförvaltning

Annelie Sjölander Lindqvist – docent i socialantropologi och forskare vid Gothenburg Research Institute

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *