Game of thrones handlar om vårt moderna samhälle – inte om medeltiden

Fansen av den omåttlig populära tv-serien Game of Thrones väntar nu med spänning på de allra sista avsnitten. Simon Larsson, forskare vid GRI,  menar att tv-serien handlar om vår samtids globala politik och det allt mer spända säkerhetspolitiska läget.
I det här blogginlägget skriver han själv om varför.

foto: Helen Sloan, hbonordic.com

HBO-serien Game of Thrones som huvudsakligen utspelar sig på den fiktiva kontinenten Westeros, handlar om hur olika kungadömen kämpar om makten över Järntronen vars ämbete förenar kungadömena. Under snart åtta säsonger har vi sett hur de olika aktörerna med list, hänsynslöshet och genom oheliga allianser strävar efter att få det de vill – vissa protagonister har fått en mer framträdande roll, medan andra har utplånats. När en serie får så stort inflytande som Game of Thrones är det många journalister, krönikörer och akademiker som vill göra sin tolkning.

De vita vandrarna och deras armé av döda som hotar allt mänskligt liv har också setts som en metafor för accelererande global uppvärmning.

Inom akademin har den bland annat analyserat utifrån ett könsperspektiv; vissa betonar att serien normaliserar mäns våld mot kvinnor, medan andra pekar mot att serien skildrar kvinnors kamp mot patriarkalt våld. De vita vandrarna och deras armé av döda som hotar allt mänskligt liv har också setts som en metafor för accelererande global uppvärmning.

Litteraturvetaren Carolyne Larrington vänder sig mot att serien används för att diskutera samtida fenomen. I boken The Medieval Worlds of Game of Thrones argumenterar hon för att skildringarna i serien är hämtade från samhällen under den europeiska medeltiden. Många uttolkare gör denna koppling till medeltidens Europa. Även RR Martin som skrivit böckerna En saga om is och eld som HBO-serien är baserad på erkänner att inspiration är hämtad från bland annat Rosornas krig, under 1400-talets England.

Det finns onekligen drag i serien som påminner om det medeltida Europa – eller åtminstone en populär föreställning om det medeltida Europa. Det är strikt hierarkiska samhällen som skildras där familj och släktskap är centralt för den politiska organisationen. Monarken i huvudstaden kontrollerar inte territoriet med egna härar utan är i behov av fungerade allianser med sina vasaller. Folket får bruka jorden kring slotten i utbyte mot beskattning och att ställa soldater till förfogande vid krig.

Daenerys anspråk på tronen motiveras ideologiskt och med ideal för ett nytt politiskt styre – en hållning som inte kan tolkas som något annat än modern.

Game of thrones

Foto: hbonordic.com.

Trots de förmoderna aspekterna i de samhällen som skildras i serien är det många delar som inte passar in när den sägs gestalta ett medeltida samhälle. Det finns vapenteknik som är långt mer avancerad än den som fanns på medeltiden, vildeld och drakar kan ses som massförstörelsevapen. I huvudstaden skapar en vetenskapsman förbättrade kroppar med hjälp av avancerad biomedicinsk teknik. Genom Järnbanken ser vi en centraliserad valuta och penningekonomi, och ett räntebaserat utlåningssystem som inte fanns under medeltiden. Även om klanens makt och gudsföreställningar är centrala för att motivera krigen, finns det också andra motiv, som känns mer bekant för oss. Daenerys anspråk på tronen motiveras ideologiskt och med ideal för ett nytt politiskt styre – en hållning som inte kan tolkas som något annat än modern. Jag argumenterar för att serien bäst förstås som en allegori för den samtida globala politiken – en politik som blir allt mer fragmenterad.

Foto: hbonordic.com.

Jag argumenterar för att serien bäst förstås som en allegori för den samtida globala politiken – en politik som blir allt mer fragmenterad

Även de konfliktlinjer som kan framträda som ’medeltida’ speglar tendenser i samtiden. Klanmentaliteten i serien kan sättas i samband med ett globalt politiskt landskap där ideologi träder tillbaka för konflikter formulerade som skillnader mellan olika kulturer och folk. Inslagen av religion och magi, kan förstås i relation till att religion på olika sätt får en mer inflytelserik roll i politiken, till exempel bland de nationalistiska rörelserna i östra Europa. Samtidigt som ideologi och ideal för ett särskilt politiskt styre inte spelat ut sin roll i den globala politiken.

I de allra sista avsnitten ska nu trådarna vävas ihop. Hotet av de vita vandrarna har avvärjts och striden om Järntronen blossar åter upp med full styrka. Frågan är hur de gestaltat en avslutning på en berättelse som präglats av oförsonliga konflikter – där inte ens hotet om total utrotning lyckats ena de olika klanerna – och om detta slut ligger i linje med den värld som beskrivits i de tidigare säsongerna.

Simon Larsson är forskare vid Gothenburg research institute. Här kan du läsa en längre artikel (Arbetaren 2019) där Simon utvecklar sitt resonemang kring Game of Thrones.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *