”Folk frågar bara om Västlänken” – Om utmaningar med att kommunicera stadsutveckling

Den här texten publicerades först i Tidningen Stadsbyggnad, nr 1, 2019

I det här inlägget skriver forskaren Sara Brorström om utmaningar med att kommunicera stadsutveckling, med Västlänken och Göteborg som exempel.

Göteborgs stad är i förändring – i skrivande stund planeras och byggs Älvstaden, ett geografiskt område som tar plats på båda sidor av Göta Älv. Det planeras för 25 000 nya lägenheter och 40 000 nya arbetsplatser inom området. Samtidigt har det precis börjat grävas för den tågtunnel som ska gå under staden och förbättra infrastrukturen i regionen – Västlänken.

Kritik mot Västlänken

Projektet Västlänken har mött kritik och i valet 2018 fick Demokraterna, ett parti med en enda fråga – att stoppa Västlänken – 17 procent av rösterna. Dessa stora satsningar har medfört en insikt om att kommunikation av stadsutveckling i staden måste utvecklas, det måste bli tydligare för medborgare, förtagare och andra intressenter varför och hur staden förändras och utvecklas. I Göteborg finns det förklaringar till hur denna utveckling startade. För det första hade det år 2012 antagits två visioner: Vision Älvstaden och Vision 2021, visioner som pekade på att Göteborg behövde bli en stad – med ett budskap. Antagandena av visionerna tydliggjorde att det fanns ett behov av en utvecklad kommunikation. Internt fanns det ett behov av att kommunicera hur visionerna skulle förverkligas, något som medför förändrade arbetssätt i staden, med ett tydligare fokus på samverkan. Samverkan ställer krav på mer och förändrad kommunikation av staden, vilket är kopplad till de stora projekt som pågår, där det blir viktigt att förmedla en bild av att projekten fyller en viktig framtida funktion i staden.

Västlänken kom upp i alla former av kommunikation, ofta med redan förutbestämda åsikter, vilket gjorde det svårt att nå ut med information om såväl Västlänken som andra projekt.

Inom det VINNOVA-finansierade forskningsprojektet DECODE har en studie om kommunikation av stadsutveckling i Göteborg nyligen slutförts. I studien behandlades kommunikationens roll samt vad utmaningarna är. Under en period av två år intervjuades nyckelpersoner inom kommunikation av stadsutveckling i Göteborg stad. De intervjuade individerna var verksamma som kommunikatörer i stadsutvecklingsprojekt, på ledande positioner på kommunikationsavdelningen eller direktörer inom stadens förvaltningar och bolag. Flertalet intervjuade pekade på att det är en utmaning att kommunicera stadsutveckling då det förutsätter att kommunicera sådant som endast finns som planer och kommer att ske i framtiden. Utmaningen består då i att försöka skapa en förståelse varför projekten är viktiga och kommunikationens roll blir att kontextualisera utvecklingen. Till det hör att det finns alternativa berättelser och åsikter om betydelsen av stadsutveckling. De intervjuade i Göteborg återkom till kommunikationsutmaningarna som finns i och med planeringen och anläggandet av den åtta kilometer långa tågtunneln Västlänken som byggs under Göteborg. En anledning till att Västlänken är intressant ur ett kommunikationsperspektiv är att staden har kritiserats för att inte ha varit tillräckligt informativ och kommunikativ kring planerna. Intervjupersonerna i studien anser dock att detta är en felaktig bild som snarare pekar på utmaningen med kommunikation av projekt i den här storleken, än problem med projektet i sig. En av intervjupersonerna förklarar på följande sätt utmaningen:

”Tittar man på informationen om Västlänken kan jag inte se att det finns några stora brister. Det har varit ett massivt material som har pumpats ut till göteborgarna. Det är snarare så att när någon säger: ’ja vi kanske kan ha en tågtunnel här om tio år’ då lyssnar inte folk – den berör inte 90 % och man lägger det åt sidan. Det är först när vi är framme vid att kapa träd någonstans eller gräva ett hål som det liksom: Vad händer nu?”

Läs också:

Måste alla kommuner växa? – En sneak peak av Urbaniseringsstudien

Det som intervjupersonerna i studien därför istället pekar på är att man i Göteborg inte har varit tillräckligt bra på att kommunicera är varför Västlänken behövs, det vill säga att sätta utvecklingen i ett större sammanhang där Göteborg som stad växer och infrastrukturen för hela regionen behöver utvecklas. Istället för att kommunicera att det byggs så menade man i Göteborg att man behöver kommunicera varför. Dock beskrevs en specifik utmaning med att kommunicera stadsutveckling i Göteborg vara att Västlänken kom upp i alla former av kommunikation, ofta med redan förutbestämda åsikter, vilket gjorde det svårt att nå ut med information om såväl Västlänken som andra projekt.

Kommunikation och makt

Med inflytande över hur stadsutveckling kommuniceras finns makt, makt över ordet, både i text och i tal. Organisationsforskaren Karl Weick (2009:161) menar att: ”People with more power have the freedom to define reality, which means they need to spend less time trying to understand how reality is constructed”. Det finns därför en makt över skapande av de gemensamma bilderna av den framtida staden. Men studien av Göteborg visar att, trots att staden och dess kommunikation, besitter en makt över ordet genom att beskriva stadsutveckling på olika sätt, är det en komplex process där det finns utrymme för diskussion och motargumentation. Genom att det förhandlas om betydelsen av politiskt fattade beslut måste utvecklingen sättas i ett sammanhang, kontextualiseras och förklaras.

Studien visar att för att skapa en tydlig extern kommunikation måste olika aktörer internt vara överens om vad som ska kommuniceras, därför går intern och extern kommunikation inte att helt separera.

Det finns en tilltro till att kommunikation kan lösa olika problem: att skapa en enhetligare bild externt, att samverka bättre internt, att skapa arbetsro i komplexa projekt, att kontextualisera varför vissa beslut fattas och att tydliggöra för politiken vad som sker i kommunen som respons på politiska beslut. När det gäller specifikt stadsutveckling och stadsplanering är en förutsättning och en utmaning att mycket av det som kommuniceras ska ske i framtiden. Studien visar att för att skapa en tydlig extern kommunikation måste olika aktörer internt vara överens om vad som ska kommuniceras, därför går intern och extern kommunikation inte att helt separera.

Studien av Göteborg visar att det är svårt att skapa narrativ om stadsutveckling som accepteras brett.

Västlänken samt antagandet av de två visionerna är anledningar till att kommunikationen fick en betydande roll i Göteborg. Men det är inte de enda anledningarna, det handlar också om en samhällsutveckling och utveckling av hur offentliga organisationer styrs som skapar behov av ökad och förtydligad kommunikation. Detta på både traditionella sätt men också genom att utveckla nya verktyg för kommunikation, som ska nå längre och bredare och vara mer tillgängliga. Det finns ju givetvis en ambition att beskriva ett stadsutvecklingsprojekt som viktigt och att skapa insikt om varför något är bra. Häri ligger kommunikationens makt, att skapa en historia som visar på betydelsen av den utveckling som sker. Det innebär dock inte att det är enkelt att göra. Studien av Göteborg visar att det är svårt att skapa narrativ om stadsutveckling som accepteras brett.

Referenser

Weick, K. E. (2009) Making Sense of the Organization: Volume 2: The Impermanent Organization. West Sussex: Wiley.

Läs mer om detta projekt och övrig forskning inom DECODE i antologin som kommer under våren 2019.

Sara Brorström Docent, Management & Organisation, Företagsekonomiska Institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs Universitet

 

 

Läs också:

Ingenjörsmässig marknadsföring ska locka till kinesiska megastäder

Invånare glöms ofta bort i platsmarknadsföring

Jakten på kreativitet

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *