Lokal valuta kan vara ett verktyg för bättre integration och mer inkluderande städer. Bilden föreställer en sedel av den lokala valutan Brixton pound som används i Brixton, London, England.

Lokala valutor del två – Det kan vi lära oss från Biskopsgården

Bilden föreställer en sedel i den lokala valutan Brixton pound, en lokal valuta i stadsdelen Brixton i London.

Det här är andra delen i en bloggserie av Ester Barinaga, forskare i Organizing Integration. Texten publicerades först på Integrationsbloggen. Läs del ett i serien om lokala valutor och integration

Vi startar vår resa i hemstaden för forskningsprogrammet Organizing integration – Göteborg. Två lokala valutor har testats i varsin stadsdel: Majorer i Majorna och Biskopar i Biskopsgården. Kalle Karlsson är eldsjälen bakom bägge initiativ.

Inspirerade av de engelska lokala valutorna (Brixton pound i synnerhet) var ekologin det ledande värdet i utformningen av de Göteborgska valutorna. Resonemangen om sådana valutor är att för att minska koldioxidutsläppen måste man bland annat korta ner transportsträckorna för de produkter som säljs på marknaden. Det är lätt att se att tomater odlade på andra sidan stan behöver kortare transporter än de som odlats i Holland eller Spanien. Och färre lastbilar på våra vägar innebär mindre koldioxidutsläpp i atmosfären. Man bör alltså använda alla möjliga medel för att lokalisera produktionen.

Lokala valutor är ett sådant medel. Eftersom de inte kan användas för att köpa produkter utanför ett visst geografiskt område uppmuntrar man producenter till att bytta till lokalt producerade råvaror. Konsumenten vet också att handlandet stödjer det lokala näringslivet.

Hur går det till rent praktiskt? Du som medveten medborgare går till en utväxlingspunkt och byter dina kronor till din lokala valuta. Oftast är det i lika värde, alltså 100 kronor ger dig 100 majorer. Därefter är du välkommen att handla med majorer i de affärer i nätverket. Det finns alltså en krona för varje enhet av den lokala valutan i cirkulation. Det gör det möjligt för dig att, om du en dag så vill, växla din lokala valuta tillbaka till kronor.

Testats två gånger i Göteborg

I Göteborg har detta valutasystem testats två gånger. Under en månads tid sattes majorer i cirkulation i Majorna och biskopar i Biskopsgården. Vi från programmet Organizing integration begav oss till Biskopsgården för att se hur de användes och vad affärerna tyckte om det. Vi såg ett näringsliv som inte endast brydde sig om sina affärer men som framför allt brydde sig om sitt grannskap. Många berättade om sin oro för ungarnas framtid, om sitt engagemang för området och om sina ansträngningar för att förbättra det sociala livet i Biskopsgården. Det är sociala värden och engagerade attityder som, vi tycker, behövs för att bygga starka valutor och mer inkluderande städer.

Med andra ord, sådana valutor kan lät bli till “hipstervalutor”. Då har vi ett problem, för det verktyg som skulle bidra till att bygga broar i samhället och förstärka communityn, bidrar istället till att vidare fragmentera relationer i en stad.

Vi såg också några problem i valutasystemet värda att fundera på om vi vill förstärka samhällsengagemang och integrerade städer. I korthet: Kunskap om hur alternativa pengar kan bidra till social sammanhållning saknas. Restaurangen, grillkiosken, pizzerian, alla de accepterade biskopar för betalning av lunchen, falafeln eller pizzan. Detta ökar synligheten av sociala/lokala värden. Man har gett något till sin ”community” för en sorts pengar som inte går att använda bortom Biskopsgården. Själva använde de inte dessa biskopar dock. Biskopar “sparades” i kassaskåp. Biskoparna cirkulerade alltså inte tillbaka in i communityn, vilket starkt begränsar möjligheten att fortsätta byta valutan mot tjänster och därmed utveckla grannskapet.

Det var kanske brist på kunskap om valutors sociala funktion, eller brist på fantasi om hur man kunde använda dem. Här är några förslag för att lösa de här problemen, och som initiativtagarna bakom Biskopar har använt sig av: den lokala valutan kan användas för att tacka de unga för den tid de ägnar åt att organisera lokala evenemang, eller för att tacka grannen när hen hämta ens barn från skolan, eller för att tacka läxhjälpsvolontären. Om valutorna används på detta sätt blir kan de visualisera sociala värden som sällan syns samt fostra tacksamhet – en attityd som får alla, de som tackar och den som tackas, att må bättre.

Lokala valutor – hipstervalutor?

Förutom bristande kunskap eller fantasi har valutasystem såsom de göteborgska ett fundamentalt problem, ett problem som riskerar att leda till mer fragmenterade i stället för mer integrerade städer. Notera min formulering ovan: “du byter dina kronor mot din lokal valuta.” Jag kunde lika väl ha skrivit “du köper lokalvaluta med dina kronor.” Men vem vill bli av med en allmän accepterad stark valuta (kronan, euron, pound) för att i stället få en valuta som endast accepteras i ett litet område? När man har lite pengar, vem vill riskera att dessutom ha en sorts pengar som inte går att använda utanför sitt område? Ja, om man tittar på vilka som köper till sig sådana lokala valutasystem, då är det oftast människor som redan är socialt- och miljömedvetna och som sällan har ekonomiska bekymmer. Med andra ord, sådana valutor kan lät bli till “hipstervalutor”. Då har vi ett problem, för det verktyg som skulle bidra till att bygga broar i samhället och förstärka grannskapet, bidrar då i stället till att vidare fragmentera relationerna i staden.

Från min promenad runt Biskopsgården vill jag gärna minnas det starka sociala engagemanget jag såg hos alla involverade i den lokala valutan. Jag undrar dock om det finns andra valutasystem som bättre kanaliserar engagemanget och faktiskt gör staden mer integrerad. Nästa station i vår resa blir Madrid, Spaniens huvudstad.

Ester Barinaga, professor i socialt entreprenörskap, Copenhagen Business School

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *