Den svenska konsumtionen – blickar framåt

Den här texten publicerades först i Konsumtionsrapporten 2018. Hela rapporten finns tillgänglig att ladda ner här.

”Det är inte mycket som tyder på minskad konsumtion eller att vi rör oss med stora steg mot en mer cirkulär ekonomin de närmsta åren. Det tar tid att förändra beteende hos människor, allra helst beteenden som människor inte vill förändra.” Det skriver John Magnus Roos, redaktör för Konsumtionsrapporten om den svenska konsumtionen och dess utveckling.

HUI Research utsåg nyligen det återvunna plagget till årets julklapp. Fjolårets julklapp var elcykeln. De här julklapparna säger något om det hållbarhetsideal som präglar den tid vi lever i. De konsumtionskategorier som ökade mest under 2017 var emellertid kommunikation (exempelvis telefonutrustning och telefontjänster) och utländsk konsumtion (exempelvis turism och postorder). Svenskarnas konsumtion av kommunikation ökade med 7 procent under 2017 och med 49 procent under perioden 2007-2017.

I Konsumtionsrapporten 2018 visar Ulrika Holmberg och Lena Hansson (fördjupning 2) att användandet av mobilen i den fysiska butiken förändrar konsumenters shopping, dels genom att ta in världen utanför butiken genom kommunikation och informationssökning och dels genom att skärma bort butiksmiljön genom att exempelvis lyssna på musik. Detta innebär nya utmaningar för handeln att påverka konsumenter att konsumera mera. Konsumenter lämnar digitala spår, då de exempelvis betalar, använder medlemskort och internet. Spåren används av företag för att ta reda på vad just du behöver för att klättra i Maslows hierarki i syfte att tillfredsställa behov på högre nivå. I jakten på lycka strävar du efter att förverkliga dig själv. Men kanske vet marknadens aktörer mer om dig och vad du strävar efter för att må bra av, än vad du vet själv? Enligt Per Kristensson (fördjupning 1) är musikbranschen en pionjär när det kommer till att använda digitala spår för innovativa erbjudanden, exempelvis rekommendationer av nya artister utifrån den musik personen tidigare lyssnat på. Vad vi ser idag är att fler och fler branscher kan dra nytta av digitala spår för att personifiera kommunikation och utveckla produkter och tjänster. Är inte detta något bra? Att konsumenters välbefinnande ökar samtidigt som företagens lönsamhet blir bättre och samhällets välstånd höjs? Problemet är att den konsumerade lyckan kan få förödande effekter för vår framtida miljö. Konsumtionsrapporten 2018 är därför en relativt obekväm läsning då den inte enbart analyserar konsumtionen under mobilskärmens yta, utan också under havens yta och under konsumentens medvetna yta.

Cirkulär ekonomi?

Cirkulär ekonomi har fått mycket uppmärksamhet under de senaste åren. Begreppet innebär att vi försöker hitta hållbara modeller för ekonomin, så som exempelvis att lämna in prylar och kläder på lagning och att köpa begagnat, snarare än att köpa nytt. Konsumtionsrapporten 2018 visar emellertid att vår ekonomi på många plan inte är cirkulär. Antalet plastförpackningar som inte återvinns ökade under 2017, samtidigt som second-hand köp och reparationer av prylar minskade.

Therese Karlsson (fördjupning 3) visar att antalet plastförpackningar ökar snabbare än återvinningen av plastförpackningar. I hennes fördjupning känns det snarare som att konsumtionen är kustlinjär, än cirkulär, då slutdestinationen för många engångsförpackningar är de svenska kusterna. Det vi ser och kan göra något åt är enbart en bråkdel av den plast som haven slukar. Det vi kan mäta i ytvattnet uppskattas till mindre än en procent av den plast som finns under ytan.

Svenska folket spenderar allt mindre pengar på att reparera datorer, hemelektronik, möbler, skor och hushållsapparater. Den tillfälliga uppgång vi såg under 2016, gick ner igen under 2017. I genomsnitt lägger den svenska konsumenten knappt 60 kronor per år på renovering av hemelektronik och datorer, möbler, skor och hushållsapparater, och i genomsnitt lämnar svenska folket in prylar eller kläder på renovering mindre en gång per år (M = 0,7). Under 2017 minskade även second-hand köpen kraftigt jämfört med år 2016. Framtida analyser får utvisa om second-hand konsumtion är en bestående beteendeförändring, trots nedgången i senaste mätningen.

”Det är inte mycket som tyder på minskad konsumtion eller att vi rör oss med stora steg mot en mer cirkulär ekonomin de närmsta åren. Det tar tid att förändra beteende hos människor, allra helst beteenden som människor inte vill förändra.”

Hur som helst så ökar vi vår konsumtion av nya varor och tjänster som vanligt, och ökningen sker (också som vanligt) inom i stort sett alla konsumtionskategorier (med undantag av alkohol och tobak). Under 2017 ökade den totala konsumtionen i Sverige med 2,3 procent jämfört med 2016. Den tredje största konsumtionsökningen (efter utländsk konsumtion och kommunikation) skedde inom kategorin möbler och heminredning, både beträffande ökningen på ett och tio år. Konsumtion av möbler och heminredning reflekterar en slit-och-släng ekonomi, snarare än en cirkulär ekonomi med återvinning. Så även om den ekologiska livsstilen har blivit ett ideal att skylta med i varukorgar och sociala medier, så pågår något annat under den polerade ytan.

Miss-match mellan ideal och verklighet

Våra beräkningar tyder på att svenska folket tror att de minskat sin konsumtion av möbler och inredning med fyra procent sedan 2010, i själva verket har de ökat sin konsumtion av möbler och inredning med 20 procent under perioden. Svenska folket underskattar även den totala konsumtionen och denna underskattning har ökat sedan 2015. Vi är alltså inte medvetna om att konsumtionen ökar i den takt den faktiskt gör. Om vårt beteende inte stämmer med vårt ideal, så tränger vi det under ytan. En sådan miss-match mellan ideal och verklighet leder enligt Carl Rogers till ett ohälsosamt tillstånd. Enligt Freudiansk psykologi så placeras mycket av vår njutning och lust under medvetandets yta. Framförallt det som inte stämmer med samhällets rådande värderingar. Hållbarhetsdebatten kan vara en förklaring till att gapet har ökat, framförallt beträffande svenskarnas konsumtion av kläder och möbler. Men trots att vi blir mindre och mindre medvetna om vår verkliga konsumtion, så ökar svenskarnas välbefinnande. Vi tycks alltså inte må särskilt dåligt av den ökade konsumtionen, utan snarare tycks den stämma överens med andra ideal som vi har – exempelvis att visa upp ett vackert och modernt hem. En yta helt enkelt.

Istället för det återvunna plagget, så skulle en återvunnen konsumtionsrapport kunna funka som årets julklapp. Titlarna från 2015 ”Hållbarhetens illusion” och 2016 ”Inga bekymmer?” vittnar om att det rör sig något under ytan redan där. Det bästa sättet att tillgodogöra sig konsumtionsrapporten är att läsa den digitalt, snarare än att skriva ut den på återvunnet papper. Den bästa julklappen är att inte ge någonting, snarare än att ge kläder av återvunnet material.

Eftersom vi har vant oss vid ett högt välstånd och eftersom konsumtionen tycks generera lycka så är det inte mycket som tyder på en minskad konsumtion eller att vi rör oss med stora steg mot en mer cirkulär ekonomin de närmsta åren. Det tar tid att förändra beteende hos människor, allra helst beteenden som människor inte vill förändra. Hållbar konsumtion kräver ett aktivt samspel mellan politik, företag och konsumenter. Konsumenten måste vilja välja hållbart. Det handlar både om vad, hur och hur mycket som konsumeras. För att kunna göra det måste producenten tillhandahålla hållbara alternativ. Engångsartiklar kan inte räknas som sådana alternativ. Regelverk och lagstiftning behöver ses över för att underlätta för återanvändning av produkter. Inte minst gäller detta reparation av produkter genom exempelvis reparationsavdrag eller andra varianter av skattelättnader (Skånberg, 2015). Men frågan är om det ligger i samhällets intresse, på kort sikt? Den linjära ekonomin fortsätter nog, tills svenskarnas inkomster minskar och räntorna stiger. Då tvingas hushållen att dra ner på sin konsumtion, framförallt de hushåll som är högt skuldsatta. Men där är vi inte ännu. När 2018 så småningom ska summeras skulle jag bli förvånad om vi ser något annat än ännu ett år med ökad konsumtion.

John Magnus Roos, fil. dr. i psykologi, forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap.

 

 

Läs också

Kommersialiseringen av hemmet driver inredningskonsumtionen

Så mycket mat slänger vi – vad kan vi göra åt det?

Restaurangens nya guldålder (del 1/2) – ”Foodiesarnas” uppkomst

Restaurangens nya guldålder (del 2/2) – Vem är den svenske ”foodien”?

 

 

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *