Konsumtionsforskningspodden #1: Lycka, konsumtion och World happiness report

I slutet av mars släppte FN sin årliga World happiness report. För andra året i rad hamnar Finland i topp. På topp tiolistan finns också Norge, Danmark, Island och Sverige. Varför hamnar så många nordiska länder i topp? Vilka faktorer är viktiga för livstillfredställelse? Och vad är skillnaden mellan att mäta nöjdhet med livet (som i FN:s rapport) och att mäta själva känslan ”lycka” i stunden? Hamnar andra länder i topp vid en sådan mätning? I det första avsnittet av Konsumtionsforskningspodden pratar Henric Karlsson, kommunikatör vid Centrum för konsumtionsvetenskap, med John Magnus Roos, konsumtionsforskare med en bakgrund inom psykologi, om World happiness report samt om kopplingen mellan konsumtion och lycka utifrån resultaten i Konsumtionsrapporten där nöjdhet med livet ställs i relation till konsumtionsnivå.

Den svenska konsumtionen – blickar framåt

”Det är inte mycket som tyder på minskad konsumtion eller att vi rör oss med stora steg mot en mer cirkulär ekonomin de närmsta åren. Det tar tid att förändra beteende hos människor, allra helst beteenden som människor inte vill förändra.” Det skriver John Magnus Roos, redaktör för Konsumtionsrapporten om den svenska konsumtionen och dess utveckling.

Besegra jantelagen – misslyckas mer

Rädslan att misslyckas är stark hos de flesta och i Sverige kopplar vi ofta ihop person och prestation. För innovationsarbete är detta ett problem. För sysslar du med innovationer är en sak nästan helt säker – du kommer för det mesta att misslyckas. Det skriver Leif Denti, doktor i psykologi.