Varför säger allt fler att de älskar sina jobb? Har det blivit ett krav på dagens arbetsmarknad att vi ska investera våra känslor i våra arbeten? Läs ett utdrag ur Magdalena Petersson McIntyres nya bok Att älska sitt jobb – passion, entusiasm och nyliberal subjektivitet.
Trots att vi utifrån ett hållbarhetsperspektiv snarare behöver minska vår konsumtion i Sverige fortsätter vi att köpa allt mer möbler och inredning. Vad beror det på? Läs Maria Fuentes analys av den växande inredningskonsumtionen.
Vilken konsumtionsmakt har barn? Föräldrar kan kanske relatera till bilden av barnet som lägger sig på golvet i affären och skriker. Men barn utövar också inflytande genom kunskap och medvetenhet om produkter och näringsinnehåll. Barbro Johansson skriver om två projekt på Centrum för konsumtionsvetenskap som studerat hur barns konsumtionsmakt blir till.
När arbete, konsumtion och ekonomins galna lagar tär på kroppen söker många efter balans genom mindfulness, träning eller annan kroppskontroll. I en kommande bok om kroppens ekonomi föreslår däremot forskaren Emilie Reinhold att vi borde ifrågasätta balanstänkandet och tron att vi kan kontrollera kroppen. I denna essä presenterar hon sitt ämne och söker kontakt med olika aktörer, både forskare och andra intresserade, för att starta en diskussion om kroppens ekonomi.
Vilka normer förmedlas av appar som ska hjälpa kunder att handla etiskt? Har digitalisering förändrat hur vi lyssnar på musik? Och vilken roll spelar visioner av framtiden förmedlade i science-fiction för hur vår digitala konsumtionskultur utformas idag? Detta och mycket annat analyseras i det nya numret av Kulturella Perspektiv, ett temanummer om konsumtionskultur och digitalisering. Läs det inledande kapitlet av Niklas Sörum och Magdalena Petersson McIntyre här.
Mat är mer än mat. Mat innefattar också det vardagliga slitet med att frakta hem matvaror från butiken. Och när man blir äldre förändras förutsättningarna på många sätt. I det här inlägget presenterar Helene Brembeck resultaten från en studie om äldres konsumtionslogistik.
Hur ska hållbara transporter kunna utmana bilkulturen om man utan bil inte ens kan tillfredställa de vardagliga konsumtionsbehoven utan alltför stor ansträngning? Det frågar sig Niklas Hansson, forskare i etnologi i del två av vår serie om bärologi.
Hur människor bär sina prylar och inköp är ett relativt obeforskat område. Men kunskap om detta är avgörande för att kunna skapa mer hållbara städer och minska bilberoendet. I ett forskningsprojekt har vi skärskådat denna konst och kartlagt bärande människors vardagliga hinderbana.