”Det är inte mycket som tyder på minskad konsumtion eller att vi rör oss med stora steg mot en mer cirkulär ekonomin de närmsta åren. Det tar tid att förändra beteende hos människor, allra helst beteenden som människor inte vill förändra.” Det skriver John Magnus Roos, redaktör för Konsumtionsrapporten om den svenska konsumtionen och dess utveckling.
Inom marknadsföring anses musikfestivaler vara en mycket attraktiv plats att synas på – festivaler är big business. Att synas med sitt klädmärke eller företagslogo på festivalprogram eller på festivalområdet är inget nytt i fråga om marknadsföring och sponsring, men under senare år kan man märka att samarbetena mellan musikfestivaler och företag, särskilt klädkedjor, börjar ta sig andra, innovativa, former.
Can mainstreamed alternative products retain their subversive quality or does commercialization always lead to de-politicization? In this paper researchers, Christian Fuentes and Maria Fuentes address these questions by examining the marketing of Oatly products – a popular Swedish brand that makes oat-based vegan dairy substitutes.
Vad är egentligen en ”foodie” och vad utmärker den svenske ”foodien”? Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, fortsätter här sin analys av den ökande restaurangkonsumtionen.
Restaurangen upplever en guldålder. Under de senaste åren har vi sett en enastående ökning i restaurangbesök, omsättning, sysselsättning, och medial och populärkulturell uppmärksamhet. Vad beror det på? Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, analyserar den ökande restaurangkonsumtionen.
Hur har vår musikkonsumtion påverkats av att ha ständig tillgång till en enorm musikkatalog direkt i mobilen? Om detta handlar inlägget: Ständigt slölyssnande – om digitaliseringens påverkan på musikkonsumtionen, på vår andra forskningsblogg: digitalkonsumtion.com.
Matsvinnet, alltså mat som hade kunnat ätas men ändå hamnar i soptunnan, utgör omkring hälften av allt matavfall i Sverige. Ur hållbarhetssynpunkt är det ett enormt problem. Och det är hushållen som slänger mest ätlig mat. Om detta, varför det ser ut så här och vad vi kan göra åt det skriver Karin Östergren och Anne Norman från RISE – Research Institutes of Sweden.
Varför säger allt fler att de älskar sina jobb? Har det blivit ett krav på dagens arbetsmarknad att vi ska investera våra känslor i våra arbeten? Läs ett utdrag ur Magdalena Petersson McIntyres nya bok Att älska sitt jobb – passion, entusiasm och nyliberal subjektivitet.
Trots att vi utifrån ett hållbarhetsperspektiv snarare behöver minska vår konsumtion i Sverige fortsätter vi att köpa allt mer möbler och inredning. Vad beror det på? Läs Maria Fuentes analys av den växande inredningskonsumtionen.
Vilken konsumtionsmakt har barn? Föräldrar kan kanske relatera till bilden av barnet som lägger sig på golvet i affären och skriker. Men barn utövar också inflytande genom kunskap och medvetenhet om produkter och näringsinnehåll. Barbro Johansson skriver om två projekt på Centrum för konsumtionsvetenskap som studerat hur barns konsumtionsmakt blir till.
När arbete, konsumtion och ekonomins galna lagar tär på kroppen söker många efter balans genom mindfulness, träning eller annan kroppskontroll. I en kommande bok om kroppens ekonomi föreslår däremot forskaren Emilie Reinhold att vi borde ifrågasätta balanstänkandet och tron att vi kan kontrollera kroppen. I denna essä presenterar hon sitt ämne och söker kontakt med olika aktörer, både forskare och andra intresserade, för att starta en diskussion om kroppens ekonomi.
Vilka normer förmedlas av appar som ska hjälpa kunder att handla etiskt? Har digitalisering förändrat hur vi lyssnar på musik? Och vilken roll spelar visioner av framtiden förmedlade i science-fiction för hur vår digitala konsumtionskultur utformas idag? Detta och mycket annat analyseras i det nya numret av Kulturella Perspektiv, ett temanummer om konsumtionskultur och digitalisering. Läs det inledande kapitlet av Niklas Sörum och Magdalena Petersson McIntyre här.
Mat är mer än mat. Mat innefattar också det vardagliga slitet med att frakta hem matvaror från butiken. Och när man blir äldre förändras förutsättningarna på många sätt. I det här inlägget presenterar Helene Brembeck resultaten från en studie om äldres konsumtionslogistik.
Hur ska hållbara transporter kunna utmana bilkulturen om man utan bil inte ens kan tillfredställa de vardagliga konsumtionsbehoven utan alltför stor ansträngning? Det frågar sig Niklas Hansson, forskare i etnologi i del två av vår serie om bärologi.
Hur människor bär sina prylar och inköp är ett relativt obeforskat område. Men kunskap om detta är avgörande för att kunna skapa mer hållbara städer och minska bilberoendet. I ett forskningsprojekt har vi skärskådat denna konst och kartlagt bärande människors vardagliga hinderbana.