Konsumtion

Konsumtionsforskningspodden #1: Lycka, konsumtion och World happiness report

I slutet av mars släppte FN sin årliga World happiness report. För andra året i rad hamnar Finland i topp. På topp tiolistan finns också Norge, Danmark, Island och Sverige. Varför hamnar så många nordiska länder i topp? Vilka faktorer är viktiga för livstillfredställelse? Och vad är skillnaden mellan att mäta nöjdhet med livet (som i FN:s rapport) och att mäta själva känslan ”lycka” i stunden? Hamnar andra länder i topp vid en sådan mätning? I det första avsnittet av Konsumtionsforskningspodden pratar Henric Karlsson, kommunikatör vid Centrum för konsumtionsvetenskap, med John Magnus Roos, konsumtionsforskare med en bakgrund inom psykologi, om World happiness report samt om kopplingen mellan konsumtion och lycka utifrån resultaten i Konsumtionsrapporten där nöjdhet med livet ställs i relation till konsumtionsnivå.

Vad säger plasten längs Sveriges kuster om våra konsumtionsmönster?

I det här inlägget skriver Therese Karlsson, doktorand vid institutionen för marina vetenskaper, om vår plastanvändning. Studier visar att mängden tillförda plastförpackningar i Sverige har ökat med 13 procent under fyra år. Återvinningsgraden har ökat men den hinner inte ikapp den ökande plastanvändningen. Dessutom visar inventeringar av plastskräp längs med Sveriges kuster att 70 procent av plasten bara använts en gång. Kort sagt: Vår plastanvändning är inte hållbar.

Den svenska konsumtionen – blickar framåt

”Det är inte mycket som tyder på minskad konsumtion eller att vi rör oss med stora steg mot en mer cirkulär ekonomin de närmsta åren. Det tar tid att förändra beteende hos människor, allra helst beteenden som människor inte vill förändra.” Det skriver John Magnus Roos, redaktör för Konsumtionsrapporten om den svenska konsumtionen och dess utveckling.

Klädkedjor, musikfestivaler och jakten på kredibilitet

Inom marknadsföring anses musikfestivaler vara en mycket attraktiv plats att synas på – festivaler är big business. Att synas med sitt klädmärke eller företagslogo på festivalprogram eller på festivalområdet är inget nytt i fråga om marknadsföring och sponsring, men under senare år kan man märka att samarbetena mellan musikfestivaler och företag, särskilt klädkedjor, börjar ta sig andra, innovativa, former.

It’s just like milk, but different!

Can mainstreamed alternative products retain their subversive quality or does commercialization always lead to de-politicization? In this paper researchers, Christian Fuentes and Maria Fuentes address these questions by examining the marketing of Oatly products – a popular Swedish brand that makes oat-based vegan dairy substitutes.

Så mycket mat slänger vi – vad kan vi göra åt det?

Matsvinnet, alltså mat som hade kunnat ätas men ändå hamnar i soptunnan, utgör omkring hälften av allt matavfall i Sverige. Ur hållbarhetssynpunkt är det ett enormt problem. Och det är hushållen som slänger mest ätlig mat. Om detta, varför det ser ut så här och vad vi kan göra åt det skriver Karin Östergren och Anne Norman från RISE – Research Institutes of Sweden.

Att älska sitt jobb

Varför säger allt fler att de älskar sina jobb? Har det blivit ett krav på dagens arbetsmarknad att vi ska investera våra känslor i våra arbeten? Läs ett utdrag ur Magdalena Petersson McIntyres nya bok Att älska sitt jobb – passion, entusiasm och nyliberal subjektivitet.

Barn och konsumtionsmakt

Vilken konsumtionsmakt har barn? Föräldrar kan kanske relatera till bilden av barnet som lägger sig på golvet i affären och skriker. Men barn utövar också inflytande genom kunskap och medvetenhet om produkter och näringsinnehåll. Barbro Johansson skriver om två projekt på Centrum för konsumtionsvetenskap som studerat hur barns konsumtionsmakt blir till.

Kroppens ekonomi – en essä om den utvidgade kroppen

När arbete, konsumtion och ekonomins galna lagar tär på kroppen söker många efter balans genom mindfulness, träning eller annan kroppskontroll. I en kommande bok om kroppens ekonomi föreslår däremot forskaren Emilie Reinhold att vi borde ifrågasätta balanstänkandet och tron att vi kan kontrollera kroppen. I denna essä presenterar hon sitt ämne och söker kontakt med olika aktörer, både forskare och andra intresserade, för att starta en diskussion om kroppens ekonomi.

Digitaliseringens effekter på konsumtionssamhället

Vilka normer förmedlas av appar som ska hjälpa kunder att handla etiskt? Har digitalisering förändrat hur vi lyssnar på musik? Och vilken roll spelar visioner av framtiden förmedlade i science-fiction för hur vår digitala konsumtionskultur utformas idag? Detta och mycket annat analyseras i det nya numret av Kulturella Perspektiv, ett temanummer om konsumtionskultur och digitalisering. Läs det inledande kapitlet av Niklas Sörum och Magdalena Petersson McIntyre här.

Bärologi del 3: Mat i äldres shoppinglandskap

Mat är mer än mat. Mat innefattar också det vardagliga slitet med att frakta hem matvaror från butiken. Och när man blir äldre förändras förutsättningarna på många sätt. I det här inlägget presenterar Helene Brembeck resultaten från en studie om äldres konsumtionslogistik.