In my PhD thesis, I deal with how design and designers are incorporated into organizations, but even before I started my thesis I had noticed how management and people in different business settings had started to talk about design in a very enthusiastic tone.
Hur kan en djupare förståelse av mina klädvanor resultera i en mer hållbar modeindustri? Den frågan har…
I slutet av mars släppte FN sin årliga World happiness report. För andra året i rad hamnar Finland i topp. På topp tiolistan finns också Norge, Danmark, Island och Sverige. Varför hamnar så många nordiska länder i topp? Vilka faktorer är viktiga för livstillfredställelse? Och vad är skillnaden mellan att mäta nöjdhet med livet (som i FN:s rapport) och att mäta själva känslan ”lycka” i stunden? Hamnar andra länder i topp vid en sådan mätning? I det första avsnittet av Konsumtionsforskningspodden pratar Henric Karlsson, kommunikatör vid Centrum för konsumtionsvetenskap, med John Magnus Roos, konsumtionsforskare med en bakgrund inom psykologi, om World happiness report samt om kopplingen mellan konsumtion och lycka utifrån resultaten i Konsumtionsrapporten där nöjdhet med livet ställs i relation till konsumtionsnivå.
Jag har gjort en lista över alla forskningsbloggar i Sverige jag har kunnat hitta. Det här har jag lärt mig.
On 1-2 March the research program Risk and Society at Gothenburg Research Institute held a workshop to present ongoing research in the program. Special invited guest was Frederic Bouder from Department of Industrial Economics, Risk Management and Planning, University of Stavanger. Frederic Bouder is also the president of Society for Risk Analysis Europe.
Vad är egentligen en ”foodie” och vad utmärker den svenske ”foodien”? Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, fortsätter här sin analys av den ökande restaurangkonsumtionen.
”Våra engelska kollegor är ängsliga nu – nya regler för utvärdering av forskning, REF (Research Excellence Framework), skall komma. En sak de redan vet är att impact är en viktig faktor. Det räcker inte att publicera och undervisa – man måste också bevisa att forskarnas och lärarnas verk påverkar världen. Jag är glad att vi inte har det i Sverige. Min impact faktor skulle vara zero, noll.” Det skriver Barbara Czarniawska, seniorprofessor i management.