Bärologi del 1: Vår svettframkallande vardagslogistik

Carryology, som skulle kunna översättas till bärologi på svenska, är namnet på en rörelse för väskentusiaster verksam på internet och som kan hittas på diverse bloggar, hemsidor (www.carryology.com), Facebook och Twitter. De beskriver sin mission som ”exploring better ways to carry”. I forskningsprojektet Consumer Logistics på Centrum för konsumtionsvetenskap har vi intresserat oss för ämnet. Kanske inte med missionen att forska fram den perfekta väskan, men väl att ta reda på hur det faktiskt går till när vi forslar runt våra prylar med hjälp av påsar, kassar, ryggsäckar, bilar, bussar och cyklar. Detta är ett relativt obeforskat område, men, hävdar vi, ett viktigt. Inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv. Kunskap om vilka problem och hinder bärande människor stöter på i stadsmiljöer och i kollektivtrafiken är nämligen avgörande för att kunna planera smartare städer och bättre kollektivtrafik som kan minska vårt bilberoende. På den här fronten finns mycket att göra. Det visar inte minst Niklas Hanssons studie av hur människor bär hem sina matinköp (som presenteras i nästa inlägg i denna serie). Här framstår staden som en veritabel hinderbana för bärande barnfamiljer och äldre.

Kunskap om vilka problem och hinder bärande människor stöter på i stadsmiljöer och i kollektivtrafiken är avgörande för att kunna planera smartare städer och bättre kollektivtrafik som kan minska vårt bilberoende. På den här fronten finns mycket att göra.

I en serie inlägg här på bloggen kommer vi att presentera resultaten av några studier inom projektet Consumer Logistics med ambitionen är att ge läsaren en inblick i hur bärandets praktiker och teknologier kan studeras både i historiska källor och som en del av nutidsmänniskans svettframkallande vardagspussel. Läsaren får bland annat stifta bekantskap med hur barnvagnar genom historien haft många fler funktioner än att bara bära barnet, och hur sociala barriärer (pinsamhet) blir ett hinder för barnfamiljer som transporterar både barn och inköp i kollektivtrafiken. Vi kommer också att skärskåda det moderna bärandet som pendlar mellan det minimalistiska och det maximalistiska. Ulrika Holmberg visar hur proviantering för ungdomar kan handla om en löprunda som avslutas i matbutiken eller ett kompletteringsinköp för att få till en frukost. Plånbok, väskor och påsar lämnas hemma och i butiken avstår man från att låna vagn eller korg. Intressant nog, vilket förklaras närmare i Ulrika Holmbergs inlägg, innebär de små inköpen oftast lika stor planering som de stora. I motsatta änden av bärologins kontinuum befinner sig småbarnsfamiljen. Niklas Hansson pekar på nödvändigheten att expandera och förlänga bärförmågor, inte bara genom att addera bärkassar och barnvagnar, utan också cyklar, cykelkorgar, kollektivtrafik och bilar. Vad som är bärbart och vad som ger bärkraft visar sig vara lokalt och betingat av situationen.

Förhoppningsvis kan presentationen av vår forskning här på bloggen ge en inblick i ett intressant forskningsfält med stor relevans för planeringen av våra samhällen, och belysa vardagsnära praktiker som vi alla har erfarenhet av.

Helene Brembeck, professor i etnologi och föreståndare för Centrum för konsumtionsvetenskap vid Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

One thought on “Bärologi del 1: Vår svettframkallande vardagslogistik

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *