Vill du delta i forskningsprojektet Hållbara garderober och berätta om ditt förhållande till kläder? Syftet är att skapa en fördjupad förståelse för klädernas skiftande roller och funktioner i vardagslivet. En kunskap som kan ligga till grund för utvecklingen av en mer hållbar klädkonsumtion.
I det här inlägget skriver Therese Karlsson, doktorand vid institutionen för marina vetenskaper, om vår plastanvändning. Studier visar att mängden tillförda plastförpackningar i Sverige har ökat med 13 procent under fyra år. Återvinningsgraden har ökat men den hinner inte ikapp den ökande plastanvändningen. Dessutom visar inventeringar av plastskräp längs med Sveriges kuster att 70 procent av plasten bara använts en gång. Kort sagt: Vår plastanvändning är inte hållbar.
På Gothenburg Research Institute studerar forskare olika samhällsfenomen, ofta med teoretisk utgångspunkt i en ansats som kallas actor-network theory. Här ger Barbara Czarniawska en kort introduktion till ansatsen samt lästips för den som vill fördjupa sig mer.
”Det är inte mycket som tyder på minskad konsumtion eller att vi rör oss med stora steg mot en mer cirkulär ekonomin de närmsta åren. Det tar tid att förändra beteende hos människor, allra helst beteenden som människor inte vill förändra.” Det skriver John Magnus Roos, redaktör för Konsumtionsrapporten om den svenska konsumtionen och dess utveckling.
Inom marknadsföring anses musikfestivaler vara en mycket attraktiv plats att synas på – festivaler är big business. Att synas med sitt klädmärke eller företagslogo på festivalprogram eller på festivalområdet är inget nytt i fråga om marknadsföring och sponsring, men under senare år kan man märka att samarbetena mellan musikfestivaler och företag, särskilt klädkedjor, börjar ta sig andra, innovativa, former.
Sorteras kvinnor verkligen bort i rekryteringsprocesser bara för att de är kvinnor? Och värderas kvinnor systematiskt lägre i olika sammanhang? Ibland kan det i debatten om jämställdhet låta som om frågan är öppen för tyckande. Men varför tycka när det finns gott om forsking som visar att det faktiskt är så här. Här kommer några exempel.
Rivas-vaciamadrid är en stadsdel i Madrids periferi. Sedan 2005 har grannar hjälpt varandra med allt från barnpassning, läxhjälp och sällskap till läkaren till att fylla i skattedeklarationen eller fixa datorn. Den tid din granne ägnar åt att hjälpa dig kompenseras med “timmar”. Grannarna organiserar sig med hjälp av en tidsbank.
Det här är den andra delen i en bloggserie om lokala valutor och integration. Ester Barinaga diskuterar lärdomar från försök med lokala valutor i Göteborg.
I en bloggserie berättar Ester Barinaga, forskare i programmet Organizing integration, om hur lokala valutor kan spela en roll för integration och skapa mer inkluderande städer. En resa som tar henne runt i Europa, från Göteborg till Madrid, från Köpenhamn till Ghent.
According to some we are now witnessing a third industrial revolution that will fundamentally change how and how much people will work. In part two of the report-series on robotization and automation of work, Barbara Czarniawska and Bernward Joerges turn their attention toward the media, to find out how hopes and fears related to robotization are expressed in newspaper articles. Here you can read an excerpt from the report.
Nationalekonomer har länge kunnat berätta att det finns problem med arbetsmarknadsintegration av utrikes födda. Men vi vet fortfarande väldigt lite om hur integrationsarbete organiseras i praktiken och vad som fungerar och inte. I forskningsprogrammet Organizing integration på Gothenburg Research Institute studerar mina kollegor och jag just integration i praktiken. Det här är några reflektioner efter en första kartläggning av integrationsinsatser i Storgöteborg.
Jag har gjort en lista över alla forskningsbloggar i Sverige jag har kunnat hitta. Det här har jag lärt mig.
Can mainstreamed alternative products retain their subversive quality or does commercialization always lead to de-politicization? In this paper researchers, Christian Fuentes and Maria Fuentes address these questions by examining the marketing of Oatly products – a popular Swedish brand that makes oat-based vegan dairy substitutes.
I boken Leda med tillit (Idealistas förlag 2018) argumenterar flera forskare för att minska regel- och detaljstyrning i offentlig verksamhet och i stället öka tilliten och ge utrymme för professioner, kunskap och kompetens. På gri-bloggen kan du läsa ett av kapitlen: Från regler till tillit?, där Sten Jönsson och Rolf Solli visar att när reglerna blir omfattande bedöms handlingar utifrån om man gjort rätt eller fel i förhållande till reglerna, inte utifrån handlingarnas resultat.
After nearly sixty years of pushing for food efficiency and the following negative effects on the environment, the survival of the public food market could be a strategic public planning tool to increase the demand for local and more sustainable food, and to shape the short-distance city. So writes researchers Manel Guardia, Nadia Fava, Josè Luis Oyon.
On 1-2 March the research program Risk and Society at Gothenburg Research Institute held a workshop to present ongoing research in the program. Special invited guest was Frederic Bouder from Department of Industrial Economics, Risk Management and Planning, University of Stavanger. Frederic Bouder is also the president of Society for Risk Analysis Europe.
Intresset för designers bidrag till innovation i företag och organisationer har sedan början av 2000-talet ökat dramatiskt. Framförallt är det designers förhållningssätt att åstadkomma innovationer som efterfrågats. Men de senaste åren har design även kommit att ses värdefull på ledningsnivå och för att åstadkomma förändring i organisationer. Vi står nu inför ett ”paradigmskifte” i synen på design, skriver Anna Rylander Eklund, forskare i det nya projektet Att organisera design och designa organisationer för förändring.
Vad är egentligen en ”foodie” och vad utmärker den svenske ”foodien”? Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, fortsätter här sin analys av den ökande restaurangkonsumtionen.
Restaurangen upplever en guldålder. Under de senaste åren har vi sett en enastående ökning i restaurangbesök, omsättning, sysselsättning, och medial och populärkulturell uppmärksamhet. Vad beror det på? Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, analyserar den ökande restaurangkonsumtionen.
Hur har vår musikkonsumtion påverkats av att ha ständig tillgång till en enorm musikkatalog direkt i mobilen? Om detta handlar inlägget: Ständigt slölyssnande – om digitaliseringens påverkan på musikkonsumtionen, på vår andra forskningsblogg: digitalkonsumtion.com.
Politiker och tongivande aktörer i det offentliga samtalet hänvisar ofta till frilansarbete som ett sätt för individen att få mer frihet i sitt arbetsliv. Men betyder frilans mer frihet? Maria Norbäck skriver här om sin studie av frilansjournalister, deras överlevnadsstrategier och vad frihet från chef och arbetsgivare egentligen betyder för tillvaron.
”Våra engelska kollegor är ängsliga nu – nya regler för utvärdering av forskning, REF (Research Excellence Framework), skall komma. En sak de redan vet är att impact är en viktig faktor. Det räcker inte att publicera och undervisa – man måste också bevisa att forskarnas och lärarnas verk påverkar världen. Jag är glad att vi inte har det i Sverige. Min impact faktor skulle vara zero, noll.” Det skriver Barbara Czarniawska, seniorprofessor i management.
Banks need a new business model that once again encompasses prudence and putting money to good use for all of society. Trust of the people must be earned by doing the right thing, which cannot be only the good of shareholders. So argues Sten Jönsson and traces the argument for prudence back in history and explains how, and when, it was lost.
In a recent study, we developed a model that shows how the interaction between cultures can influence opportunity creation and integration of immigrants in Sweden, writes Huong Nguyen Bergström, Marcela Ramirez Pasillas and Quang Evansluong.
Matsvinnet, alltså mat som hade kunnat ätas men ändå hamnar i soptunnan, utgör omkring hälften av allt matavfall i Sverige. Ur hållbarhetssynpunkt är det ett enormt problem. Och det är hushållen som slänger mest ätlig mat. Om detta, varför det ser ut så här och vad vi kan göra åt det skriver Karin Östergren och Anne Norman från RISE – Research Institutes of Sweden.
How and why do we shop? Central questions if you want to influence consumers to behave more sustainably. In a search for answers, Magdalena Petersson McIntyre and Anna Wester have analyzed a unique material consisting of consumption diaries in which people reflect on their own consumption.
Around the world, small and independent craft brewing companies have flourished in recent years, and craft beer seems to be at every pub and market place. Often, these products are promoted and consumed as part of place, bound up with locality and situated in global-local political and economic dynamics reifying and diffusing systems of meaning. Within the Gastrocert project – a JPI Heritage Plus project examining creativity and creative entrepreneurship in rural tourism – the research team of the partner countries Sweden and Scotland have explored craft brewers’ understandings of local entrepreneurship in rural areas.
Consensus is not the same as unanimity. In a nutshell, unanimity is when everyone agrees and consensus is when no one disagrees. Although this seems like a hair-splittingly small distinction, the difference between the two can be huge in practice.
Interdisciplinarity has become something easily called for and proposed in project proposals – yet, much remains unknown regarding how research teams actually move into this complex and unknown space. This is the dilemma, we, the Gastrocert research team encountered in attempting to implement ‘an exhaustive literature review’. The blog post will tell the tale of what was learnt, constructed and reconsidered from this interdisciplinary adventure.
Tillgång till rent dricksvatten är ett av våra mest grundläggande mänskliga behov och ett av de områden som hotas genom klimatförändringarna. I en studie med fokus på Göta Älv, som tillhandahåller dricksvatten för 700 000 personer, undersökte vi hur vetenskapliga experter bedömde risker för dricksvattnet relaterat till klimatförändringar och vilka riskhanteringsstrategier de ansåg behövdes.