Konsumtionsforskningspodden #1: Lycka, konsumtion och World happiness report

I slutet av mars släppte FN sin årliga World happiness report. För andra året i rad hamnar Finland i topp. På topp tiolistan finns också Norge, Danmark, Island och Sverige. Varför hamnar så många nordiska länder i topp? Vilka faktorer är viktiga för livstillfredställelse? Och vad är skillnaden mellan att mäta nöjdhet med livet (som i FN:s rapport) och att mäta själva känslan ”lycka” i stunden? Hamnar andra länder i topp vid en sådan mätning? I det första avsnittet av Konsumtionsforskningspodden pratar Henric Karlsson, kommunikatör vid Centrum för konsumtionsvetenskap, med John Magnus Roos, konsumtionsforskare med en bakgrund inom psykologi, om World happiness report samt om kopplingen mellan konsumtion och lycka utifrån resultaten i Konsumtionsrapporten där nöjdhet med livet ställs i relation till konsumtionsnivå.

Vad säger plasten längs Sveriges kuster om våra konsumtionsmönster?

I det här inlägget skriver Therese Karlsson, doktorand vid institutionen för marina vetenskaper, om vår plastanvändning. Studier visar att mängden tillförda plastförpackningar i Sverige har ökat med 13 procent under fyra år. Återvinningsgraden har ökat men den hinner inte ikapp den ökande plastanvändningen. Dessutom visar inventeringar av plastskräp längs med Sveriges kuster att 70 procent av plasten bara använts en gång. Kort sagt: Vår plastanvändning är inte hållbar.

Vad är actor-network theory?

På Gothenburg Research Institute studerar forskare olika samhällsfenomen, ofta med teoretisk utgångspunkt i en ansats som kallas actor-network theory. Här ger Barbara Czarniawska en kort introduktion till ansatsen samt lästips för den som vill fördjupa sig mer.

Den svenska konsumtionen – blickar framåt

”Det är inte mycket som tyder på minskad konsumtion eller att vi rör oss med stora steg mot en mer cirkulär ekonomin de närmsta åren. Det tar tid att förändra beteende hos människor, allra helst beteenden som människor inte vill förändra.” Det skriver John Magnus Roos, redaktör för Konsumtionsrapporten om den svenska konsumtionen och dess utveckling.

Klädkedjor, musikfestivaler och jakten på kredibilitet

Inom marknadsföring anses musikfestivaler vara en mycket attraktiv plats att synas på – festivaler är big business. Att synas med sitt klädmärke eller företagslogo på festivalprogram eller på festivalområdet är inget nytt i fråga om marknadsföring och sponsring, men under senare år kan man märka att samarbetena mellan musikfestivaler och företag, särskilt klädkedjor, börjar ta sig andra, innovativa, former.

Så skapas ojämställdhet – exempel från forskning

Sorteras kvinnor verkligen bort i rekryteringsprocesser bara för att de är kvinnor? Och värderas kvinnor systematiskt lägre i olika sammanhang? Ibland kan det i debatten om jämställdhet låta som om frågan är öppen för tyckande. Men varför tycka när det finns gott om forsking som visar att det faktiskt är så här. Här kommer några exempel.

Robotization and automation in the media 2014-2017

According to some we are now witnessing a third industrial revolution that will fundamentally change how and how much people will work. In part two of the report-series on robotization and automation of work, Barbara Czarniawska and Bernward Joerges turn their attention toward the media, to find out how hopes and fears related to robotization are expressed in newspaper articles. Here you can read an excerpt from the report.

Projektifierad integration – några slutsatser efter en kartläggning av integrationsinsatser i Storgöteborg

Nationalekonomer har länge kunnat berätta att det finns problem med arbetsmarknadsintegration av utrikes födda. Men vi vet fortfarande väldigt lite om hur integrationsarbete organiseras i praktiken och vad som fungerar och inte. I forskningsprogrammet Organizing integration på Gothenburg Research Institute studerar mina kollegor och jag just integration i praktiken. Det här är några reflektioner efter en första kartläggning av integrationsinsatser i Storgöteborg.

It’s just like milk, but different!

Can mainstreamed alternative products retain their subversive quality or does commercialization always lead to de-politicization? In this paper researchers, Christian Fuentes and Maria Fuentes address these questions by examining the marketing of Oatly products – a popular Swedish brand that makes oat-based vegan dairy substitutes.

Från regler till tillit?

I boken Leda med tillit (Idealistas förlag 2018) argumenterar flera forskare för att minska regel- och detaljstyrning i offentlig verksamhet och i stället öka tilliten och ge utrymme för professioner, kunskap och kompetens. På gri-bloggen kan du läsa ett av kapitlen: Från regler till tillit?, där Sten Jönsson och Rolf Solli visar att när reglerna blir omfattande bedöms handlingar utifrån om man gjort rätt eller fel i förhållande till reglerna, inte utifrån handlingarnas resultat.

The case for the public food market as a tool for sustainability

The case for the public food market as a tool for sustainability

After nearly sixty years of pushing for food efficiency and the following negative effects on the environment, the survival of the public food market could be a strategic public planning tool to increase the demand for local and more sustainable food, and to shape the short-distance city. So writes researchers Manel Guardia, Nadia Fava, Josè Luis Oyon.

A workshop on risk

On 1-2 March the research program Risk and Society at Gothenburg Research Institute held a workshop to present ongoing research in the program. Special invited guest was Frederic Bouder from Department of Industrial Economics, Risk Management and Planning, University of Stavanger. Frederic Bouder is also the president of Society for Risk Analysis Europe.

Design som förändringsagent i organisationer

Intresset för designers bidrag till innovation i företag och organisationer har sedan början av 2000-talet ökat dramatiskt. Framförallt är det designers förhållningssätt att åstadkomma innovationer som efterfrågats. Men de senaste åren har design även kommit att ses värdefull på ledningsnivå och för att åstadkomma förändring i organisationer. Vi står nu inför ett ”paradigmskifte” i synen på design, skriver Anna Rylander Eklund, forskare i det nya projektet Att organisera design och designa organisationer för förändring.