After nearly sixty years of pushing for food efficiency and the following negative effects on the environment, the survival of the public food market could be a strategic public planning tool to increase the demand for local and more sustainable food, and to shape the short-distance city. So writes researchers Manel Guardia, Nadia Fava, Josè Luis Oyon.
On 1-2 March the research program Risk and Society at Gothenburg Research Institute held a workshop to present ongoing research in the program. Special invited guest was Frederic Bouder from Department of Industrial Economics, Risk Management and Planning, University of Stavanger. Frederic Bouder is also the president of Society for Risk Analysis Europe.
Intresset för designers bidrag till innovation i företag och organisationer har sedan början av 2000-talet ökat dramatiskt. Framförallt är det designers förhållningssätt att åstadkomma innovationer som efterfrågats. Men de senaste åren har design även kommit att ses värdefull på ledningsnivå och för att åstadkomma förändring i organisationer. Vi står nu inför ett ”paradigmskifte” i synen på design, skriver Anna Rylander Eklund, forskare i det nya projektet Att organisera design och designa organisationer för förändring.
Vad är egentligen en ”foodie” och vad utmärker den svenske ”foodien”? Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, fortsätter här sin analys av den ökande restaurangkonsumtionen.
Restaurangen upplever en guldålder. Under de senaste åren har vi sett en enastående ökning i restaurangbesök, omsättning, sysselsättning, och medial och populärkulturell uppmärksamhet. Vad beror det på? Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, analyserar den ökande restaurangkonsumtionen.
Hur har vår musikkonsumtion påverkats av att ha ständig tillgång till en enorm musikkatalog direkt i mobilen? Om detta handlar inlägget: Ständigt slölyssnande – om digitaliseringens påverkan på musikkonsumtionen, på vår andra forskningsblogg: digitalkonsumtion.com.
Politiker och tongivande aktörer i det offentliga samtalet hänvisar ofta till frilansarbete som ett sätt för individen att få mer frihet i sitt arbetsliv. Men betyder frilans mer frihet? Maria Norbäck skriver här om sin studie av frilansjournalister, deras överlevnadsstrategier och vad frihet från chef och arbetsgivare egentligen betyder för tillvaron.
”Våra engelska kollegor är ängsliga nu – nya regler för utvärdering av forskning, REF (Research Excellence Framework), skall komma. En sak de redan vet är att impact är en viktig faktor. Det räcker inte att publicera och undervisa – man måste också bevisa att forskarnas och lärarnas verk påverkar världen. Jag är glad att vi inte har det i Sverige. Min impact faktor skulle vara zero, noll.” Det skriver Barbara Czarniawska, seniorprofessor i management.
Banks need a new business model that once again encompasses prudence and putting money to good use for all of society. Trust of the people must be earned by doing the right thing, which cannot be only the good of shareholders. So argues Sten Jönsson and traces the argument for prudence back in history and explains how, and when, it was lost.
In a recent study, we developed a model that shows how the interaction between cultures can influence opportunity creation and integration of immigrants in Sweden, writes Huong Nguyen Bergström, Marcela Ramirez Pasillas and Quang Evansluong.
Matsvinnet, alltså mat som hade kunnat ätas men ändå hamnar i soptunnan, utgör omkring hälften av allt matavfall i Sverige. Ur hållbarhetssynpunkt är det ett enormt problem. Och det är hushållen som slänger mest ätlig mat. Om detta, varför det ser ut så här och vad vi kan göra åt det skriver Karin Östergren och Anne Norman från RISE – Research Institutes of Sweden.
How and why do we shop? Central questions if you want to influence consumers to behave more sustainably. In a search for answers, Magdalena Petersson McIntyre and Anna Wester have analyzed a unique material consisting of consumption diaries in which people reflect on their own consumption.
Around the world, small and independent craft brewing companies have flourished in recent years, and craft beer seems to be at every pub and market place. Often, these products are promoted and consumed as part of place, bound up with locality and situated in global-local political and economic dynamics reifying and diffusing systems of meaning. Within the Gastrocert project – a JPI Heritage Plus project examining creativity and creative entrepreneurship in rural tourism – the research team of the partner countries Sweden and Scotland have explored craft brewers’ understandings of local entrepreneurship in rural areas.
Consensus is not the same as unanimity. In a nutshell, unanimity is when everyone agrees and consensus is when no one disagrees. Although this seems like a hair-splittingly small distinction, the difference between the two can be huge in practice.
Interdisciplinarity has become something easily called for and proposed in project proposals – yet, much remains unknown regarding how research teams actually move into this complex and unknown space. This is the dilemma, we, the Gastrocert research team encountered in attempting to implement ‘an exhaustive literature review’. The blog post will tell the tale of what was learnt, constructed and reconsidered from this interdisciplinary adventure.
Tillgång till rent dricksvatten är ett av våra mest grundläggande mänskliga behov och ett av de områden som hotas genom klimatförändringarna. I en studie med fokus på Göta Älv, som tillhandahåller dricksvatten för 700 000 personer, undersökte vi hur vetenskapliga experter bedömde risker för dricksvattnet relaterat till klimatförändringar och vilka riskhanteringsstrategier de ansåg behövdes.
Varför beskrivs det som ett demografiskt problem att människor i Sverige lever allt längre? Varför kallas barn för lillgamla när de för intellektuella resonemang och varför förväntas människor i 30-årsåldern att skaffa jobb, egen bostad och familj? Ålder har fortfarande i liten utsträckning problematiserats inom forskningen. En ny antologi, Kritiska åldersstudier, är tänkt att vara ett steg på vägen till att åtgärda denna brist.
Vladimir Putins ageranden under senare år kan kallas både djärva och dumdristiga. Krim, Syrien, Ukraina och systematisk statskontrollerad doping. Visst, man kan förklara det med att Putin, liksom Trump när det gäller USA, vill göra ”Russia Great Again”; men varifrån kommer idégodset? Sten Jönsson har läst en tankeväckande bok om bakgrunden till rysslands nya nationalism.
Hur mycket betyder expertis för finansiellt risktagande och förmågan att förutse avkastning och risk på finansiella tillgångar? Magnus Jansson, Sven Hemlin och Carl-Christian Trönnberg har undersökt vad som påverkar risktagandet bland fondförvaltare och lekmän samt vilken roll expertis och erfarenhet spelar för deras förmåga att bedöma risker.
Ett ämne som ofta diskuteras när det kommer till platsmarknadsföring är vikten av delaktighet från de som har ett intresse i platsen. Till exempel invånare. Men ofta negligeras dessa grupper när marknadsföringen utformas. På den första konferensen arrangerad av den nystartade International Place Branding Association var detta ett av de stora samtalsämnena. Emma Björner, som forskar om platsmarknadsföring, var där.
Varför säger allt fler att de älskar sina jobb? Har det blivit ett krav på dagens arbetsmarknad att vi ska investera våra känslor i våra arbeten? Läs ett utdrag ur Magdalena Petersson McIntyres nya bok Att älska sitt jobb – passion, entusiasm och nyliberal subjektivitet.
Trots att vi utifrån ett hållbarhetsperspektiv snarare behöver minska vår konsumtion i Sverige fortsätter vi att köpa allt mer möbler och inredning. Vad beror det på? Läs Maria Fuentes analys av den växande inredningskonsumtionen.
Många företag och organisationer satsar mycket tid och pengar på jämställdhet. Men flera studier vittnar om otaliga misslyckanden. Många insatser dör ut och åstadkommer ingen verklig förändring. En fråga uppstår då: Kan planerade jämställdhetssatsningar resultera i varaktig förändring och i så fall hur då? Ulla Eriksson-Zetterquist bloggar om en studie som hon och David Renemark har genomfört.
”Människor är oroade, till viss grad, men man tänker fortfarande att klimatförändringar kanske ryms inom ramen för naturlig variation. Och människor uppmärksammar klimatförändringar men ser inte nödvändigtvis att dessa kan härledas till mänskliga aktiviteter som avskogning eller energianvändning.” Annelie Sjölander Lindqvist rapporterar från riskkonferensen som GRI och Society for risk analysis arrangerade i Göteborg 14-15 november. Foton, sammanfattningar och tweets!
”För att hantera att 750 anställda som serverar mat till Harvards studenter och anställda, strejkar för att få högre löner, har man tagit in vikarier och tillfälligt anställda. Den som kan sitt Saltsjöbadsavtal häpnar.” Ulla Eriksson-Zetterquist ger en lägesrapport från Harvard.
Företag, individer, städer – alla vill vara kreativa. Men varför? Och går kreativitet att träna upp eller organisera fram? Läs om den kreativa klassen, jakten på kreativ personal, ”bureaucracy busting” på Google och vad som krävs för att kreativitet ska förvandlas till innovationer.
Vilken konsumtionsmakt har barn? Föräldrar kan kanske relatera till bilden av barnet som lägger sig på golvet i affären och skriker. Men barn utövar också inflytande genom kunskap och medvetenhet om produkter och näringsinnehåll. Barbro Johansson skriver om två projekt på Centrum för konsumtionsvetenskap som studerat hur barns konsumtionsmakt blir till.
När arbete, konsumtion och ekonomins galna lagar tär på kroppen söker många efter balans genom mindfulness, träning eller annan kroppskontroll. I en kommande bok om kroppens ekonomi föreslår däremot forskaren Emilie Reinhold att vi borde ifrågasätta balanstänkandet och tron att vi kan kontrollera kroppen. I denna essä presenterar hon sitt ämne och söker kontakt med olika aktörer, både forskare och andra intresserade, för att starta en diskussion om kroppens ekonomi.
Matsalen som stått modell för Hogwarts, en kassakista med 33 miljarder dollar och hummer och hamburgare på samma tallrik. Ulla Eriksson-Zetterquist rapporterar från Harvard.
Vilka normer förmedlas av appar som ska hjälpa kunder att handla etiskt? Har digitalisering förändrat hur vi lyssnar på musik? Och vilken roll spelar visioner av framtiden förmedlade i science-fiction för hur vår digitala konsumtionskultur utformas idag? Detta och mycket annat analyseras i det nya numret av Kulturella Perspektiv, ett temanummer om konsumtionskultur och digitalisering. Läs det inledande kapitlet av Niklas Sörum och Magdalena Petersson McIntyre här.